fredag, december 22, 2006

snö nu!



god jul!


och hoppets stråle går igenom världen..

vi hörs -

måndag, december 18, 2006

vardaglig skönhet


vardaglig skönhet-
det var den här måndagen också som Jesus föddes, som det föddes i mitt hjärta - i ditt.
är kanske på väg att födas och kan.
det var inte bara igår och det kommer dig inte endast till mötes imorgon, det var i morse och påvägen till sammanhanget, på cykel - i kylan.
och han är dig närmre än en kyss.
Det var den här måndagen också.




O helga natt, o helga stund för världen,
då gudamänskan till jorden steg ned!
För att försona världens brott och synder,för oss han dödens smärta led.
Och hoppets stråle går igenom världen,och ljuset skimrar över land och hav.
Folk, fall nu neder, och hälsa glatt din frihet.
O helga natt, du frälsning åt oss gav.
O helga natt, du frälsning åt oss gav.

Ty frälsar'n krossat våra tunga bojor
Vår jord är fri, himlen öppen nu är
Uti din slav du ser en älskad broder,och se, din ovän blir dig kär
Från himlen bragte frälsaren oss friden,för oss han nedsteg i sin stilla grav.
Folk, fall nu neder, och hälsa glatt din frihet.
O helga natt, du frälsning åt oss gav.
O helga natt, du frälsning åt oss gav.
(Adolphe Charles Adam)

torsdag, december 14, 2006

det susar i säven..

..och i öronen
överallt och ingenstans och allt samtidigt- sammanfattning - fattningssamman-
övernattning- natta överst-
att ha till övers för flera underst- hosta på natten och en ny tjej- gammal vanlig.
bibliotek och böcker - bra musik och en lista med människor man älskar och vill prata med..
två brev och mycket tid..
men mest av allt deg och deg och glada människor som vill köpa deg i olika former och konstellationer.. - jul om en vecka.


jag sover numera i taket - karlsson på taket i taket under taket närmst taket..
trivs bra med det.. trivs överhuvudtaget väldigt bra..

på lördag har vi en stillsam våldsam julglögg... vid sju välkomna!
( om man vill får man ta med en frukt..)

måndag, december 11, 2006

tre är fler än två..


nu är vi tre det är fler än två.
fler är bättre än färre
och två är inte få

alltså borde det vara så att det är tokbra..(tre giraffer fler än två)
ja vi får se- det känns bra i allafall. välkommen elisabet!

och be gärna för oss, och kom gärna och hälsa på oss.
lalalala
lalalalala ikväll julfest på skolan..

fredag, december 08, 2006

omstruktureringar






omstruktureringar på olika ställen
elisabet kommer snart till oss - och jag skulle städa ur min gaderob för att gör plast.. det resulterar i att det finns många saker att sy om och att jag istället börjar pyssla..
grekiskan får vänta tills nästa år.. eller senare tillfälle -det är viktigt att göra olika saker rättvisa i rättan tid. ibland springer man runt och tror att snabbt är lika med bra. oftast är det ju inte så.
idag skall vi bära loftsäng och pyssla jul pyssel...

tisdag, december 05, 2006

nu är vi hemma


nu är vi hemma - kastade in i ett julbord.
det är bra att vara hemma, många saker att se fram emot- många saker att berätta.

vi hörs och ses

torsdag, november 30, 2006

Igår var vi i Accra igen och gjorde två intervjuer - mötte två hoppingivande människor, handlade böcker, och tog del av plantins med bönor.. sol och två fantastiska möten.

Professor Ansre är pensionerad och har jobbat med bibelöversättning. är teolog och lingvistiker och har vart med i översättningsarbetet av fler av de lokala språken i Ghana men också i andra delar av Västafrika. en varm man med mycket kunskap, längtan att provocera få oss att tänka nytt, orädsla inför bibelns tvetydighet och med en stor förströstan på hur den helige ande leder genom alla tider, genom alla olika konstiga och motstridiga ord.
samtidigt med en stor kunskap i språk och grund i vikten av att vara trogen grekiskan och hebreiskan - och samtidigt möta den kultur till vilken bibeln skall tala - balansen i båda dessa. bibeln speglar hur otroligt Gudomlig Gud är och hur otroligt mänsklig människan är - såklar vi har problem med kanon vi är ju människor..!"
det var så mycket att ta del av och lyssna in kan inte återge er allt. Och det är olika saker man ser:
Vi sitter ute på hans veranda och vi sitter på sådana där platsstolar som man tar fram hemma när man har extra gäster och som står i ett förråd annars.
Som från början var vita men som blir gråare och gråare för varje sommar.
Och som oftast har ett sånt där neutralt och vanligt rutigt mönsters eller rader som det också fastnar smuts i och det är också allt som fastnar där.
Neutrala.. de säger inget. Det säger mig ingenting.
Men hans sådana stolar de är annorlunda de har en svag ljus färg
och jag vet jag sett dem innan på flera ställen hela vardagen här finns detta inlämnat tyst men ändå högljutt -utbasunerande.
Det försöker inte vara neutrala, de försöker inte låtsas som att de inte säger något. Det vet vad de säger och just därför kan de bemötas -kan de mötas rakryggat.
Varje böjelse, varje linje, varje krok, varje del, som vänder sig tyst mot den andra i stolens mönster säger för den som inte vet något om symbolen, kanske inget mer än det rutiga mönstret på de numera allt grånande stolarna.

Men de ger en hint om att här, finns det något att finna, jag säger dig något.
Jag säger dig något, och just där kan vi mötas.
Även du som tror som försöker att vara neutral, vars ända strävan är att hålla dig vit kommer att säga något med den strävan.
Strävan att försöka vara neutral föder inga möten. Man går förbi varandra.

Om våra platsstolar kan säga oss det att – jag stävar efter neutralitet vad säger då vårt samhälle.. gillar vi inte färg.. är det bara det de säger att vi har en annan designtradition?
Hans stolar gillar att ta ut svängarna de gillar att provocera med de mest konstiga kombinationer av färger- på gator och marknader.

Mönstrets djupaste innebörd på dem säger – Except God”
Och det står på dem alla i grund och botten – det är inte neutralt.
Men är det mer provocerande än det vita rutmönstret i våra?

Ingen kan kopiera någon annans, men vart strävar vi, vad finns i de små gräsrötterna av samhället och vad säger det oss om den grund vi bygger på..
Det finns mer som vi kan finna, söka, leta bygga på, som försvunnit, det finns nytt att erövra, det finns annat att riva ned.


Senare mötte vi Mercy Amba Odoyoyé - till vår stora förtjusning.. en av afrikas mest framstående kvinnliga teologer- vilken kvinna, vilken kvinna...
Och så fick vi åka runt med sam.
Men mest av allt kanske inför de sista dagarna - Vilken Gud, vilken Gud!
Nu är det helg igen och vi skall fara runt, sitta still och andas, så nästa gång vi hörs ses vi troligtvis.. vi kommer hem på måndag kväll kring sex till örebro.. härligt - lurigt!
och imon skall vi till Bediakos.. och sen skall vi krångla med trummorna..

det är olika vad man ser.

Igår var vi i Accra igen och gjorde två intervjuer - mötte två hoppingivande människor, handlade böcker, och tog del av plantins med bönor.. sol och två fantastiska möten.

Professor Ansre är pensionerad och har jobbat med bibelöversättning. är teolog och lingvistiker och har vart med i översättningsarbetet av fler av de lokala språken i Ghana men också i andra delar av västafrika. en varm man med mycket kunskap, längtan att provocera få oss att tänka nytt, orädsla inför bibelns tvetydighet och med en stor förströstan på hur den helige ande leder genom alla tider, genom alla olika konstiga och motstridiga ord.
samtidigt med en stor kunskap i språk och grund i vikten av att vara trogen grekiskan och hebreiskan - och samtidigt möta den kultur till vilken bibeln skall tala - balansen i båda dessa.

"bibeln speglar hur otoligt Gudomlig Gud är och hur otroligt mänsklig människan är - såklar vi har problem med kanon vi är ju människor..!"

det var så mycket att ta del av och lyssna in kan inte återge er allt. och det är olika saker man ser:
Vi sitter ute på hans veranda och vi sitter på sådana där platsstolar som man tar fram hemma när man har extra gäster och som står i ett förråd annars.
Som från början var vita men som blir gråare och gråare för varje sommar.
Och som oftast har ett sånt där neutralt och vanligt rutigt mönsters eller rader som det också fastnar smuts i och det är också allt som fastnar där.
Neutrala.. de säger inget. Det säger mig ingenting.


Men hans sådana stolar de är annorlunda de har en svag ljus färg
och jag vet jag sett dem innan på flera ställen hela vardagen här finns detta inlämnat tyst men ändå högljutt-utbasunerande.
Det försöker inte vara neutrala, de försöker inte låtsas som att de inte säger något. Det vet vad de säger och just därför kan de bemötas -kan de mötas rakryggat.
Varje böjelse, varje linje, varje krok, varje del, som vänder sig tyst mot den andra i stolens mönster säger för den som inte vet något om symbolen, kanske inget mer än det rutiga mönstret på de numera allt grånande stolarna.


Men de ger en hint om att här, finns det något att finna, jag säger dig något.
Jag säger dig något, och just där kan vi mötas.
Även du som tror som försöker att vara neutral, vars ända strävan är att hålla dig vit kommer att säga något med den strävan.
Strävan att försöka vara neutral föder inga möten. Man går förbi varandra.


Om våra platsstolar kan säga oss det att – jag stävar efter neutralitet vad säger då vårt samhälle.. gillar vi inte färg.. är det bara det de säger att vi har en annan designtradition?
Hans stolar gillar att ta ut svängarna de gillar att provocera med de mest konstiga kombinationer av färger- på gator och marknader.


Mönstrets djupaste innebörd på dem säger - ” Except God”
Och det står på dem alla i grund och botten – det är inte neutralt.

Men är det mer provocerande än det vita rutmönstret i våra?

Ingen kan kopiera någon annans, men vart strävar vi, vad finns i de små gräsrötterna av samhället och vad säger det oss om den grund vi bygger på..
Det finns mer som vi kan finna, söka, leta bygga på, som försvunnit, det finns nytt att erövra, det finns annat att riva ned.


senare mötte vi Mercy Amba Odoyoyé - till vår stora förtjusning.. en av afrikas mest framstående kvinnliga teologer- vilken kvinna, vilken kvinna...
och så fick vi åka runt med sam.

men mest av allt kanske inför de sista dagarna - Vilken Gud, vilken Gud!

nu är det helg igen och vi skall fara runt sitta still och andas, så nästa gång vi hörs ses vi troligtvis.. vi kommer hem på måndag kväll kring sex till örebro.. härligt - lurigt!

måndag, november 27, 2006

håll öronen öppna..

abouri
akropong
mampen
latte
manpong

det finns olika platser häromkring.

fjugesta
laxå
lindesberg
örebro

det finns olika platser kring er.
jag bokar tågbiljett till jönköping för juldagar och tänker på havet utanför accra och att vi nog skall åka dit på lördag, många säger att solen inte tar här och många undrar varför "obronis" sitter i solen det är ju tokvarmt i skuggan.. ler men vi tänker att vi åker till stranden.

i fredags var vi i abouri - där finns bland annat rastafaris "handcraft" market och en rad olika andra saker. en nyvunnnen vän till emma visade oss runt och såg till att "obroni" inte belv lurade i sina trumköp...

här sätter man upp stora affischer när någon dött med namn, bild ålder och namn på alla sörjande... sen är alla välkomna på festen som följer. varannan lördag firar man alla begravningar. när man dör är man ju på topp så det är inget att hymla med, dessutom är det otroligt viktigt att man går dit om man på något sätt är släktrelaterad till den avlidne.
min stidie kring familjestrukturer övergår mer i det jag egentligen ville kolla/möta. egentligen övergår den ditåt utan att jag själv rår på det, tacksamhet.
men än kan många saker ändra sig, det har vi sett.

det finns greksika i afrika och den är synnerligen påhängande- men igår styrde jag upp det..

lalala på tisdagen den 5 dec behöver vi nog hjälp med att bära en loftsäng i till oss. och dessutom behöver vi få en först.. det var någon som sa att de ville skänka en.. håll öronen öppna..

torsdag, november 23, 2006

hanna mår bättre, jag mår bra.
jag transkriberar intervjuer och igår var vi i Accra igen.. intervjuade, åkte bil åt localfood..
var på kultur centrat (kände sig verkligen som ne turist) hur som det var många saker fina och mycket kraffs..
kaffe
nu

frukt
en kackelacka
greksika ångest
sol
värme
glädje
nya människor
många tyger
mycket bokstäver
sånger
roliga uttryck
minister
biblioteket
tempraturförändringar

julkort

humm och massa mer saker..

tisdag, november 21, 2006

sju mango - 4.50 jag vet inte hur man skall tänka eller så skall man bara äta inte tänka.

Lite av det fick vi erfara och storheten i att få inlyssna frammana iaktta och förundras över hur Gud fört oss samman. Där kommer hon lång och blond vacker och lite halvt böjd i rygg och en aningens förvirrad i blicken undrande om det här verkligen kommer att vara? men med ett stort hjärta.
Sen efter kommer hon. Hon är kanske egentligen en aningens mallplacerad och inte alls säker på om det är verklighet eller på låtsas att hon verkligen är där.
Och hon, jo hon som har kommit hem, hur kan man det när man är så långt borta?
Vi är med honom som har hämtat oss och fixat så att vi kommit dit. Den andra personen som gjort det. Först han som kom klockan sju för att promenera med oss dit och visa vägen och sedan betala vår taxi hem så att vi hann äta frukostmackan.


Och sedan nu han som knackar på väntar utanför medan vi ,sätter in linser, tar på skor, byter tröja, lägger på läppstift, trekameror och många mer saker som vi tänker att vi behöver. Så nu är vi där dubbelt fram och upp.
Det är en inte gammal- men sliten byggnad, det är fönster som står på vid gavel och det är de(vi) som svettas mest.


Vi sitter i gamla skolbänkar med smala ben som är som gjorda att falla av från om man inte håller ryggen rak och huvudet högt.
En efter en släntrar in och vi har redan börjat jag, hon, hemma, han, den vackra mannen, och pastorn. Vi har börjat ett bibelstudie.
Vi är på väg någonstans vi reser tillsammans i de olika översättningarna och versarna vi har kastat oss ut tillsammans i djupet- i rymden som är ett levande Ord. Lika lite som jag vet vart vi är på väg vet pastorn, men v i känner hur det fläktar av vind genom luckorna och vi känner hur vi leds framåt av fläkten som fört oss samman.

En efter än släntrar de in och det känns lite som ens första skoldag. Förtjusning och hemmakänsla samtidigt som man inte överhuvudtaget vet vart det barkar hän, men det är verkligen dags att man är här.
Vi läser, sjunger, delar tankar. Det gör hon och den unga kvinna och ”mother” och den äldre mannen. Orden blandas mellan deras språk och engelskan som är där för vår skull.
Och det är inte allt vi får grepp om, men av det vi får med oss känns varje ord som en erövring, det lever, det har tyngd just eftersom vi inte förstått allt.
Och i bakgrunden hörs dånet från närliggande Gudstjänst, fullfart, välgenomarbeted- struktur.
Den gamla delen av bibeln finns inte på ”bulsa” än, så de översätter högt från engelska.

Helige Ande leder och här föds Guds ord. – och det jag får med mig är att Gud bär genom allt igen och igen.

(i söndags var vi på ”bulsafolkets” gudstjänst. De är ett folk uppifrån norra Ghana. Som ofta flyttar hit för att få jobb och hitta sammanhang att försörja sig i. Kanske var vi ungefär tjuo personer i ett klassrum, det inleddes med ett bibelstudium utifrån Mk 13: 22-27. Det blir så uppenbart hur otroligt viktigt det är att förstå och att alla folk skall få ha sin egen bibelöversättning.
hanna är lite sjuk så ni kan väl be att hon skall piggna till. igår var vi i Accra och idag skriver vi mest)

torsdag, november 16, 2006

vardag

det kommer att vara helg från och med halv fyra i eftermiddag vilket innebär inget internet det stängs av då.
det är en annan rytm här man kan inte göra något snabbt för det är alldeles för varmt för det. man måste sova middag för att orka göra någonting och det går inte att ligga i solen.
vi vaknar första gången kring halv sex av en tupp utanför vårt fönster och sedan sju när solen går upp och således vi också.
vi slutar vara ute när det blir kolmörkt på tjugo minuter vid kl sex på kvällen.
vi äter tre gånger om dagen olika saker som man känner sig mer eller mindre trygg med. allt är tillagat ordentligt så tryggheten beror nog mer på mig själv än på maten.
det är gröt varje morgon och det är två mål lagad mat per dag och det finns massa frukt (tillräcklig info elsabet? var förövrigt varsam med dig själv) vi har även nödproviant från sverige som vi sparar tills någon blir magsjuk om så vill sig.. man vet aldrig.
i förrgår åt vi olika konstiga saker på stan så då trodde jag att de skulle vara kört men det var det inte.

jag är ju som ni vet brun men barnen ropar "viting- obroni" efter mig också så vi får se hur balanserad identitet jag har när jag kommer hem- ler- förhoppningsvis mer än innan jag åkte vi lär oss otroligt många saker och skulle kunna skriva hur många uppsatser som helst och stanna länge.
det är svårt att avgränsa sitt ämne och fokusera sig. ett otroligt sätt att studera på det bygger på möten och biblioteket är sekundärt - lyx

idag undervisning om de norra delarna av Ghana och de folken som bor och lever där.
igår fick vi sitta vid professor Bediakos fötter fyra timmar och facineras av en äldre mans kunskap och blick för hur man väver ihop sex olika ämnen och ger en bra grund utan att vi somnar utan att brilgera med kunskapen i sig utan verkligen delge en blid av det han ser.
och vi är häpna över att få vara här.

hörs

onsdag, november 15, 2006

we will start whit Ghana and than we will see

ja det får vi verkligen göra - vi börjar med Ghana.

igår fyllde Göran Janzon år, han hade inte sagt något till oss förrän sent på kvällen vilket gjorde det hela en aningens dumt- vi tappade ansiktet. vi får fira honom mer än vi kunde göra här sen.
igår var vi på stan, eller rättare sagt stan är överallt, men man kan säga att vi var på en runda.
det har varit inflation ganska snabbt så valutan består av väldigt "höga siffror ¨med lite värde. vi bär således omkring på en tjock bunt med pengar ungefär en miljon cedi. vilket förstärker den absurda känslan i att allt är så billigt för oss här.

det verkar vara en väldigt trygg stad och folk är väldigt trevliga och hjäplsamma. har haft lektioner idag om akanfolkets familjestrukturer som är matrilinjära i sin grundstruktur. otroligt intressant och rörigt att förstå.
hursom vi mår bra.

(det verkar inte fungera att ladda upp bilder, synd)

tisdag, november 14, 2006

hej!

Vi är framme och försöker landa hitta vardag och komma ifrån den lite överhängande overklighetskänslan.

hittils är vi verkligen omhändertagna och det är varmt och varmt(29grader och fuktigt och sol) och vackert vackert och annorlunda och lika. alla mår bra.

igår kastades vi in i ett seminarie med en professor från Accra Trinityseminary som pratade kring hur den kristna kyrkan i Afrika kan använda sig av det traditionella symbbolspråket för att förstå Gud.
det är ett annat sätt att göra teologi här men också lika- och det var en häpnande känsla att få delta i det samtalet. här nu och i deras sammanhang och att vi fick blev medtagna. det blev tydligt de djupa mänskliga behovet av att uttrycka sig bortom orden för att försöka förstå och söka mera av Gud. och även om teologin blir till på ett annat sätt här (som alltid i olika sammanhang) så slås vi igen av den likhet som finns i vår längtan.

Symbolens uppgift är att kommunicera det ogreppbara sanningen i evangeliet -. Den ogreppbara inkarnationen. Rationalismen har lett till att man förlorar det centrala i upplevelsen – upplevelsen som ”för- klarar” det ogreppbara som i sin tur föder det greppbara det tydliga i tron när den blir handlingen. Som är ett språk i sig som speglar Gud oss emellan som avbilder. Men som också ger oss det rikare språket att om och om igen uppleva det ogreppbara genom symboler poesi och olika tecken. Det är en cirkelrörelse.

(finns många kopplingar att dra till föregående helgen utanför linköping och det är verkligen spännande att tänka på och vi äter massa frukt)



torsdag, november 09, 2006

pilgrim 2

skönheten skall frälsa världen 2


vi har varandra det är stort det,- och fler
(kom och fika idag kring 20.)

måndag, november 06, 2006

pilgrim


bärande meningar- öppningar- låsningar. kan även ses som bärande provokationer, petanden, uppmuntranden, tillskrivanden.
(tolkning av samtal mellan ylva eggehorn och samuel rubensson lyder som följer med eget)

*skaffa dig goda förebilder- gärna levande men även från den tidigare historien och de som gått före långt innan dig. det är ju inte alls det jag upplever som rätt som alltid är det men hos goda förebilder finns det flera mönster att studera och ett liv att pröva sig emot.

skönheten skall frälsa världen.

jag förväntande mig dig, omsluten genomlyst indraganden. förvandlande, tvättande, tummlande,

det som dras in hos dig i dín skönhet blir skönt.
litturgin- ett rörelsernas språk. vad är hos mig det sant mänskliga - vem är en människa i teaterna där VI spelar-lever inför dig. i Gudstjänsten - den genomlysta verkligheten. kyrkan är byggd för att människan skall vara innuti.

jag balanserade mellan friheten och ordningen, den sanna rollen. hur blir jag förklarad

skönhet - sanning
skönheten måste alltid vara upplevd, det är en verklighet , ett möte med de egna sinnena, en erfarenhet. skönheten är inte fullt greppbar. man blir upplyst- inlyst i skönheten

sanningen kan vara teoretisk, den går att ha kontroll över, den går att greppa. man får förklaring, klarhet. en grund att ställa skönheten emot men inte i sig förskönande.

så kommer det då också vara mötet med dem som själva har mött som leder till frälsning.
de olika föreställningarna kan inte leda mig, men den egna erfarenheten det egna mötet kan förklara vem jag är.

vi kan inte göra trons eget språk meningsfullt utan erfarenheter. vi kan inte undervisa i våra Gudstjänster om det vi aldrig själva erfarit.

"konstnärer vet att det är förbjudet att säga allt" - heligheten vet att det inte går.

i kärleken ligger tilltron till betraktaren- utrymmet för den helige Ande att verka. kärleken är inte ambitiös. mellanrummet mellan orden är det enda sättet att finna något.

erfarenheten ger alltid uttryck för en större längtan.
efter den Gud som vi aldrig blir färdiga med.
vi skall stråla av Guds härlighet.

så vi har vår erfarenhet att sätta hopp till att den längtan som föds skall göra oss sköna så att fler får uppleva din ljusklaring


(vid intresse av utredande hör av er humm vet inte om jag kan men om ni kan behöver jag)

torsdag, november 02, 2006

bytt var bytt

sytt var sytt

funderar på hur svårt det kan vara att sy mjukiselefanter..
eller mjukisgrodor eller mucklor. endel skall få barn, jag vill ge bort mjukisdjur och inte lapptäcken.. jag behöver öva mig långsiktigt.

snart bär det av till ett annat land, med andra saker och människor, spännande, läskigt, troligtvis överrumplande och vardag.

vintern har kommit och jag skall verkligen sluta lura mig själv att det är plugga mer jag behvöver. behöver vila huvudet för att kunna förstå nya saker och se det som har landat redan.
därför sykväll hos oss ikväll kring halv sju.


välkomna!

(lite fika inget märkvärdigt)

torsdag, oktober 26, 2006

delges

det kan nästan infinna sig som en tomhet fast att man inte velat något hellre än att bli klar de senaste dagarna..
har lite skrap kvar att göra i helgen men det tjocka arbetet med tio sidor och många ord och längtor är iallafall klart- pust
inledningsord:

”Jag är övertygad om att ett studium av Jesus Bedjaren blir till stor välsignelse endast om det sker bedjande eller väntande eller bävande.”[1]

Att lägga i ryggraden - den Helige Ande och Jesu undervisning och lära. Så att det är ens naturligaste respons i mötet med situationer, och ens naturligaste referensram när man väljer hur man skall handla. En puls att leva i något ständigt pågående i våra liv och i våra handlingar. Att låta våra liv och vår vilja börja gå i enhet med Faderns. -bön

och det har fötts saker och det har kommit nya perspektiv det finns många saker i den där boken som man inte ser om man inte gräver och låter sig ledas.

[1] Jesus Bedjaren - Ansikte mot Ansikte med Fadern, artikel av Martin Lönnebo, Pilgrim nr 2 1996

onsdag, oktober 18, 2006

kanske borde eftersända min post

ingenting föds nu, jag bara pluggar.

(på något sätt känns det lite motsägelsefullt, men i perioder ser det väl ut så- producera.)

det är lyxigt att få gå här även om det är mycket nu.

lördag, oktober 14, 2006

färg och flärd

historiens vingslag

olika, samma.

hanna har kommit hem efter en vecka i husvagn, bra för mig att hon kommit hem, saker faller mer på plats. bra för henne att vara från stan och mig också att vara själv lite. vi har det bra vi här.

pyssel och pluggdag, kalas och matgäster. spinningcyklar och filpaket.

jag läser om ÖM;s historia trosstärkande, provocerande och spännande och stundom tråkigt.

måndag, oktober 09, 2006

Berit och Claes



det bor olika personer hemma hos än - personer som man liksom succesivt lär känna och får veta mer och mer av deras historia.
jag ber att få presentera Berit och Claes de bor längst upp på vår hylla i vardagsrummet.
kanske den bästa platsen.
bredvid alla böckerna - berit har läst alla medan Claes- han har inte riktigt kommit igång än.
de har flyttat in i sommras senast bodde de i ett hus i almby öster om stan- numera väster. berit är en aningen hetsig person medan claes är mer lugn och smalad. Claes saknar ju en arm också som ni ser, den försvann i flytten.
de består båda av tikträ och är troligen ca 50år gamla.

om ni undrar är jag hemma själv och pluggar - skratt.

fredag, oktober 06, 2006

bit av ett häftat papper


...."träd och djur har inga problem. Gud skapar dem till vad de är utan att fråga dem till råds, och de är fullkomligt tillfredställda.
med oss står det annorlunda till. Gud ger oss frihet att bli vad vi behagar. Vi kan vara oss själva eller inte, allt efter tycke och smak.

Men problemet är detta: eftersom Gud ensam är innehavare av min identitets hemlighet, kan Han ensam göra mig till vad jag är, eller snarare: Han ensam kan göra mig till det jag vill vara när jag till sist i fullt mått börjar att vara till.

De frön som, efter Guds vilja, varje ögonblick sås i min frihet är frön till min egen identitet, min egen verklighet, min egen lycka, min egen helighet.....

... att inte godta och älska och göra Guds vilja är att säga nej till min tillvaros fullhet."

(ur en text jag inte vet namnet på)

söndag, oktober 01, 2006

min mor


Min mor är inte religiös
Men hon lovsjunger olika små saker i vardagen, den nya cykeln, det vackra vädret, de många människorna, de fula kläderna de har på sig, det knäppa fyndet på second hand.

Hon vägrar att inte erkänna att hon är en tant därför är det legitimt att göra vissa saker.
(typ stänga en speciell port varje gång hon åker hemifrån, alltså den tillhör inte hennes hus)

Min mor har ett stort gäng med galna tanter som vägrar att vara tysta och som sig bör - som sjunger på bussen och dansar på krogen,
gör saker som folk gör mest, gråter och skrattar och delar livet. Lever församling.

Det är långa, korta, små, tjocka, färgglada, beiga, onyanserade och djupa, och har mycket skratt.
(kommer man hem är det till hälften dem man får träffa, de hänger liksom ihop)
De har även lovat att dyka upp när jag skall börja jobba som präst som de uttrycker det - om man får fråga frågor undertiden jag pratar. Jag hoppas man får det.

Min mor tycker om att göra nya små saker.
(när vi går på bio och jag måste ha någon form av kontroll och koll på vad som händer i filmen innan är det hon som väser – det är väl kul att se något som man inte vet något om. Tycker jag inte det?)

Min mor har slitit massa timmar och enskilda sekunder för mig och min bror för olika andra människor – för morfar. Hon bär oss.
Jo hon dansar i vardagsrummet och tycker och tänker högt.

Min mor vägrar att knussla med saker eller rätta sig in i de led där man bör stå eller gå. Hon tänker gå med rak rygg. Hon tror att människan kan gör fantastiska saker - för varandra.
Hon blir inte så lätt imponerad av dem andra tycker man skall bli, men är häpen i sitt sinne över olika man möter.

Hon bakar olika saker snabbt och tycker att det är okej att slarvstäda innan man har folk och städa ordentligt när de gått för det blir ju så himla skitigt av att ha folk hemma.
Ibland spelar hon dataspel till sent på natten när jag har somnat.

Hon tycker att de är okej att plocka upp folk på stationen som ha missat tåg och behöver någonstans att sova och ta med sig hem.

Hon borde egentligen skämmas över en del saker som hon säger och gör- men det gör hon inte utan står för dem och tar slaget – tar kritiken.

Hon har aldrig utgett sig för att vara en bra mor, hon tycker nog inte hon vart det. Hon har aldrig utgett sig för att behöva Gud.
Jag tänker att det är privilegium att ha henne som mamma, att leva och andas bredvid henne. Jag tänker att hos henne blir mycket av Gud synligt och jag tror de kommer springa på varandra i någon korsning – de behöver ju varandra.

(och just nu är hon väldigt irriterad över att jag sitter och skriver istället för att umgås med henne och jag skulle ju kunna fortsätta länge så nog här.)

fredag, september 29, 2006

jönköping


efter en förmiddag här och där. borde jag packa sova och sedan åka till mor.
jag skall det, och cykla med cykelhjälm i jönköping och äta hemma- mat.

det är vår utomhus
lars har vår i sina bilder.

möta möttes mött- då nu igen?

hej hopp

onsdag, september 27, 2006

teologi är att skapa konflikter


sitter i båtsalen i skolan och tänker på kallelse och andra stora ord som man kan klura kring. de är ett ansvar att som lärare springa omkring här och släppa stora tankar omkring sig som sedan sitter kvar i stackars elever - det är mycket så nu här. jag är som en svamp som suger åt sig och sedan droppar det ut lite här och där. - typ här.
nu är vi här och det är bra, hur vi kom hit den vägen som vi gick och alla turer hur skall man kunna veta.
det finns massa saker som vill komma ut men som jag inte kan definiera vad det är konstigt.

jo vi har gissat ålder, funderat på celibatets gåva, tänkt att man kan bygga en hel person själv bara av några ord. bara av några tankar och en rad av fördomar - föreställningar- förväntningar - förhoppningar.
konsten att vara blank i mötet med en ny människa.
har hört från olika "gamla" människor också, verkligen trevligt och uppfriskande påkommande, uppmuntrande, medvetandegörande.

började en "stöd"kurs i svenska grammatiken igår, inför grekiskan. var otroligt flamsig och kunde inte fylla i några uppgifter utan lärarens övervakande, man kan inte säga: aj- ajare- ajast
men det vore rolig om man kunde - skall nog börja med det.

det var ajast på huvudet och kanske egentligen i.

ikväll kommer matilda!

torsdag, september 21, 2006

nu är jag här


definition-

avgränsning ----- synliggöra befrielse-----------men kan också bli tvångströja
begreppsbestämning
begreppsförklaring
precisering

igår vi fikat i skolan handlade samtalet absurt nog om vad kärleken är och hur man skall definiera den. senaste veckorna har jag överhuvudtaget känt en stark motkänsla så fort tydliggöranden av Guds verk kommer på tal inte vad gäller vittnesbörd dock. mycket för att jag är definierande- vill vet, tror mig känna mig själv, jag ni vet alla sådana där saker. (som till viss del såklart är bra)

mest omsider, verkar Gud i det fördolda, ofta även på konkreta sätt utan att vi förstår kanske.
läste imorse om den blindfödde mannnen i Joh som blir helad och kan se. sista delen lyder som följer;

joh 9:35-40

Jesus fick höra att de hade kört ut honom och när han träffade honom frågade han:
"Tror du på människorsonen?"
Han svarade: ”Vem är han, herre? Jag vill tro på honom.”

Jesus sade:
”Du har sett honom. Det är han som talar med dig.”

Då sade han: ”Jag tror, herre” och föll ner för honom.

Och Jesus sade: ”Till en dom har jag kommit hit till världen, för att de som inte ser skall se och de som ser skall bli blinda.”

Några fariseer som var tillsammans med honom hörde detta och sade till honom: ”Är kanske vi också blinda?


Jesus svarade: ”Om ni vore blinda skulle ni vara utan synd. Men nu säger ni att ni ser. Er synd står kvar.”

Ibland undrar jag hur vi talar och tänker, hur vi funderar och grubblar medan Gud som är större än alla konkretiseranden och tankar verkar med sin hand. just eftersom fariséerna försökte se själva med egna ögon engen kraft var deras synd kvar och ingenting såg de.

troligen är det största verk det verk Gud gör bortom våra ord. i benen och i magen, i hur våra ögon ser, i ögonblicken då vi inte själva hann tänka efter. då vi inte själva förstod.

genom hela texten tycker jag mig se hur fariséerna försöker förstå. inte uppleva inte möta utan just förstå. istället rymmer orden:
"du har sett honom han talar med dig"
något större.

ytterst sett här handlar det ju om att lita på att Gud har utvalt än, jag har inte valt mitt liv mina omständigheter. men jag gör många val hur jag gör dem väljer jag.

Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt er till att gå ut i världen och bära frukt, frukt som består, och då skall Fadern ge er vad ni än ber honom om i mitt namn. Detta befaller jag er: att ni skall älska varandra.
(joh 15:16)

Gud har tagit emot oss med sitt liv och gör det med sin plan för varje blint steg som vi tar.

jag önskar er den frid som endast Gud kan ge.

torsdag, september 14, 2006

rutor


jag gjorde ett rutsystem igår.
alla kurser på en sida och veckorna i ovankant. nu har det gått långt, egentligen är inte rutsystem min grej överblicken brukar liksom finnas någonstans bakom alla saker inom än ungefär som att kalendern sitter i ryggmärgen. men så har jag nu en ny vadrag som inte sitter riktigt som den skall än och det mesta jag kommer ihåg är lite olika spretiga saker.
saker att ordna listan är ganska lång i huvudet bättre ha den på papper.. men har svårt att se mitt li i ett rutsystem ja ja..

när man cyklar här behöver man inte byta om även om julivärmen är tillbaka, inte heller behöver man åka en tinma i förväg utan snarare tio minuter så verkar folk resonera att man hinner till det mesta..

igår var jag på dans igen - marcus har lämnat mig till mitt öde med alla de andra glada dansande flamsande kvinnorna och männen- förklaring första studieåret och en viss längtan att hålla på med bollsport.. godtaget från min sida.
jag kan flamsa runt själv.. det var verkligen roligt flera som hållt på längre än vi --en helg-- och det fördes både hit och dit i all världens fart ibland.
den ständiga frågan som vi återkommer till i gruppen är -när vi egentligen skall lära oss att kasta- mest är det väl killarna som återkommer till det medan kvinnorna har en mer avvaktande hållning till det där med att flyga hit och dit.

tack stockholm för mottagandet i helgen det var fantastiskt att få se några av er den korta lördagkvällen..

vidare nu post är på gång

tisdag, september 05, 2006

morgonmöten




o4.50 ringde min klocka i morse- efter att jag drömt att jag försovit mig och blivit tvungen att cykla på tok för långt på tok för snabbt... --humm yrkesskador? men när jag sedan vaknade insåg jag att jag inte försovit mig,
att fiket där jag dagen till ära skulle börja jobba ligger två gator från där jag bor och att det inte hängde på mig- för att jag skule gå bredvid och det var fler än jag som skulle jobba. Guds nåd.

jag känner mig liksom hemma på fik, i detta fall ett litet fantastiskt mysigt hembageri med en bagare som jobbat där i 40 år och som varje morgon har gått upp till jobbet som börjar kring kl 03 på natten- snacka om förnöjsamhet.

två kvinnor som äger det hela och ett stort antal sorter med bakverk- kollade med facsination på då de tillverkade princessbakelser med chokladöverdrag.
och de sedvanliga hantverkarna som kommer tidigt och redan då har jobbat ett antal timmar. och doften av nybakat bröd ut på gatan och ett kvarter som vaknar- fatta-
för att sedan få cykla till skolan och fira nattvard.
jo jag älskar att lukta kanelbulle och ha mjöl överallt och vara kladdig på armarna och få blanda röra, bre, och diska.

cykla, bre och cykla

välkomna- man vet aldrig riktigt när jag jobbar men Fröken Brogrens konditori har öppet 06.00-17.00 på vardagarna.

måndag, september 04, 2006

inflyttade- man kan bo i en gaderob


vi har blivit inflyttningsfirade.
jo så kan man verkligen kalla det.

det är ganska skönt när en tidspress infinner sig och man tvingas att göra klart det sista i lägenheten fort. fort är ofta bra. jag slappnar av när saker går fort.

det är konstigt det där med olika tempo och vad man blir stressad av- av fort blir jag inte stressad?

tack alla sköna människor som kom- dock finns det mycket kaka kvar- jag och hanna kommer att sluta upp alldeles övergödda---eller iallafall fel gödda.
det är fantastisk när olika människor möts och jag älskar det- skulle kunna sitta i gaderoben och mysa av att jag vet att det är flera som möts utanför dörren-- vore dock lite otrevligt.

annars vadag: fika, skolan, städa, sova, börja jobba, börja träna, börja med många olika saker- funderar på att åka på husets inflyttningsfest vore så roligt vet inte om det går att klämma in mellan två danser-

väntar på post skickar post

söndag, augusti 27, 2006

lindy hop-swing och så!


olika danser nu-

vill ni följa med

middag igår med en salig och härlig blandning utav människor.

brickebergskyrkan är en bra kyrka må jag säga.

det blir mer och mer ordning o ch oreda.

tack elisabet för post och i helgen kommer putte hit! och vi har flera giraffer i hallen och nu kommer det folk..

fredag, augusti 25, 2006

la


lalalalalalalalalalalalalalalalalalalala lalalalalalalalalala

onsdag, augusti 23, 2006

landningsbana-cykelvana

hopp hoppa hopp - jag har mött en gammal kärlek idag - jag älskar friskis och svettis!

landa bland vänner
landa bland böcker
landa bland cykelproblem- tottas svaret på alla cykelproblem
landa
landa

ekershallen där kan man möta många olika personer
min första vecka i örebro har varit en stilla rivstart om det kan gå ihop sig.

jag har cyklat omkring, ätit mat och pratat med marcus.
firat hanna som fyllt år, burit omkring saker, köpt nya block, börjat kurser, längtat hem, vart på gudtjänst, hunnit många saker på kort tid för att detta inte är stockholm, skickat brev, väntat på post, pratat med mamma, fikat med morfar,

försöker förvalta gåvan att bygga upp en helt ny vardag och tänka på vad det var jag ville ändra och vad jag längtar att prioritera och säga nej och ja till rätt saker.
vad vill man liksom göra och inte, vad borde man göra och hur?

det är nåd att få bo ihop med hanna och än så länge går det bra- idag skrattade vi åt hur otroligt olika vi kan vara ibland och ändå inte.

det är konstigt när två ytterligheter möts inom en.
jag är på helt rätt ställe med flera underbara personer-- men jag saknar er och tänker åka härifrån en gång i timman.

Gud är överallt hela tiden

(inflyttningsfest 2 september lördag kring sju alla välkomna ingen glömd- om du tror att vi inte tror att du skall komma kan du väl höra av dig och säga att du kommer)

onsdag, augusti 16, 2006

stockholm-örebro


nu beger jag mig-
möten med många idag, speciella underbara och ofattbara människor.

ett tack som jag inte riktigt vet hur jag skall yttra är till helena och matilda som låtit mig bo nära och alltid.

en förvissning om att örebro inte är långt borta och att vi snart ses igen-

en visshet om en ny vardag med nya möten och rutiner, nytt många olika saker.

tre år av växtvärk mognad, barnslighet, nåd och en stad med kraft att utmana,
ett sammanhang med mycket nåd.

en Gud som bär genom allt- brustna hjärtan och hoppfulla tankar och väntan på post.

ni är alltid välkomna hörs och ses -jag älskar er!

lisa-örebro-väster

måndag, augusti 14, 2006

det är det här med kärleken


igår ringde jag en man som jag känner sedan ändå ganska länge. en viktig vän.
en lycklig man hemmifrån.

jag frågade:
-hur mår du är du lycklig har sommaren kommit dig till mötes

- var är du?
- jag är på en buss på väg till staden, jag är fantastiskt lycklig, en lycklig man.

- varför är du så lycklig är du kär?! vem har du fått möta?

-jag är kär!

- är det en besvarad kärlek? vem är du kär i?

- det är en besvarad kärlek, jag är kär i min flickvän en fantastisk kvinna. en rolig och konstig historia en snabb.
(många skratt)

- jag åker från stan på torsdag...

över en fika idag fick jag sedan dela lyckan över att två personer funnit varandra.
över att en hade varit modig och ringt, satt ned fötterna,

klätt sitt innersta helt naket och blivit uppfångad av den andra som blivit förstummad,häpen och sedemera lycklig.


mod -vackert

(publiceras med tillstånd)

jag älskar människor, de sista dagarna i stockholm är svala och lätta- kyrkan igår nåd att ha fått vara med- finns inga ord stora nog- tack.

lördag, augusti 12, 2006

måndag, augusti 07, 2006

dans med hela kroppen själen och anden här kommer vi

det kommer fler och bättre bilder framöver








vi blev tillslut tio personer vackra människor kraftfulla i sinne och tanke, men beroende och utlämnade till en GUd som har total koll.









vi kan kalla henne snyggkarin

så var jag "hemma" igen. landar i bromsten som en och en halv vecka är bas sen kommer jag hem- till örebro. och jag är overhört tacksam att där väntar mig ett sammanhang med fantastiska människor (också)

men men urkult- urkyrk - Gud har varit så god mot oss.
ett kort möte av många skilldringar kommer här:

kom med bussen själv från stockholm, hamnade efter åtta nio timmar vid en flintabar i näsåker. fantastiska vyer breder ut sig och det skulle kunna komma regn men det gjorde det inte.
hamnar i ett samtal med ägaren och hans fru och en synnerligen skäggig man i femtio års åldern. han bor på bygden. erbjuder sig att skjutsa mig till byn- hör mammas ord i öronen om att inte resa med främmande män i främmande bilar..

hursom helst eftersom de andra dröjde och dröjde med sin bil från örebro så hann jag bli runt skjutsad och se större delen av bygden.
Auno hann även fråga på de flesta campingar om jag skulle bo där, en aningen märklig men rolig situation.
det hela fortsatte med att vi satt utanför kyrkan i en korsning till halv tolv på natten och pratade, läre oss att gå, samtalade med förbi passerande, fick olika erbjudande om att bo över, fick tillökning av en kvinna som bodde i byn, och en till som hade bott där. så slutligen när örebro kom så var det tre som satt och väntade med mig och en som kommit ut och undrade om jag inte ville bo med funktionärerna en natt.

hjälpsamhet, och tillgänlighet. det var så bra att komma tidigare- det har varit så vackert, på många dimensioner. Gud har troligen gjort ett undercover arbete som heter duga.
vi har mött männsikor, vi har haft trogna och jämna samlingar i kapellet, morgon och kväll och dag, vi har stått med speak på solidaritets torget, och mött en fantastisk kvinna från näsåker filadelfia de är ca sex personer.
vi fick bli varandras bönesvar och välsigna varandra i mycket. vi har fått vara i tjänande tjänst av varandra och andra.
men framför allt tror jag vi upplevde hur Gud lade en grund i mötet med andra kistna på festivalen. att folk har sett att vi är där.

sen har vi såklart dansat och dansat till sena natten tidiga morgon och hört fantastisk musik och sett fantastiska framträdanden vilken musik vilka clowner vilken konst och vad vackert mycket kan vara.
och ätit fantastisk mat och badat i en älv och haft 27 grader i skuggan varje dag, det finns många olika människor och vackra familjer på detta ställe- och jag har redan börjat längta till nästa år.

följ med, följ med!

Du kanske också gillar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...