fredag, augusti 31, 2012

Frånvaro

22 Feb - Frånvaro

Minnesbild från barndomen: Mamma står vid köksfönstret. Blicken i fjärran. Det regnar ute. 
Ett tröstlöst, grått strilregn som ser ut att aldrig vilja upphöra. 
Hon står där alldeles tyst. Orörlig. 
"Är du ledsen mamma?" frågar jag.
Hon reagerar inte. Jag upprepar frågan.
Långsamt kommer svaret, utan att hon flyttar blicken från den regnvåta fönsterrutan till mig. 
" Det är vädret."

Texten är hämtad ur;Och helt plötsligt är man vuxen av Ingatora Gumbel
Idag är det fredag. Det känns knappt.

onsdag, augusti 29, 2012

Onsdagspoesi



Jag försöker samla ihop dej( hjärtat)..varje liten del hålla koll.. 
Men händerna glider isär.. och tusen delar faller i backen. 
Varje liten del med sitt eget mönster, sin egen historia, sin egen glans, charm, skrattet som klingar när bitarna faller i marken, ekot av gråten.

Jag gör ett nytt försök, 
- "skärp till er! håll ihop nu! uppför er!" 
Men skrattande rullar bitarna ut på golvet, 
- "du kan inte hålla oss! Du kan inte! "

Och jag viskar okej jag släpper taget. 
Jag hoppar... fångar du mej!? 
Och jag hör rösten, jag hör orden, de ekar i hela rummet! ;


Nej, över allt detta triumferar vi genom honom som har visat oss sin kärlek. Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller andemakter, varken något som finns eller något som kommer, varken krafter i höjden eller krafter i djupet eller något annat i skapelsen skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår herre.( rom 8:37)..och jag kommer med ut i dansen

tisdag, augusti 28, 2012

tips!

http://www.underbaraclaras.com/clara-reflekterar/sitta-still-i-baten/

Nåd


”kristen brödragemenskap är en nådegåva från Guds rike, som när som helst kan tas ifrån en, att kanhända blott en liten tid skiljer oss från den djupaste ensamhet. Fördenskull bör var och en som ännu har förmånen att leva ett kristet liv gemensamt med andra, prisa Gud av allt sitt hjärta, tacka Gud på sina knän och bekänna: Det är nåd, intet annat än nåd att vi ännu i denna stund får leva i kristna bröders gemenskap.”

(Dietrich Bonhoeffer - liv i gemenskap)

måndag, augusti 27, 2012

Om jag inte såg ut som jag gör..

..eller var den jag är..Kanske jag skulle vara någon av dessa damer, eller någon helt annan.. 

..tänk att jag  är jag och att du är du!

Vimmel!

Bröllop! Amelie och Tomas! Lysande vackra och musik som en extra bra konsert med bland annat;  Meadows ever Bleeding – It's Us - EP versionMed en vigsel med vigselförättare som satte ned foten , " jag önskar att ert hem/äktenskap skall vara dåliga nyheter för djävulen!".. Och så många fina gäster ungefär 170st.. 
..och dans och tårta och vegetarisk buffé.. Hela dagen präglades av det rättvisepatos som både Amelie och Tomas bär på sina hjärtan och det var en fröjd att höra alla talen.
tack att jag fick vara med!

onsdag, augusti 22, 2012

Predikan

Jag sitter med predikan till nästa helg. Vi startar terminen nu i veckan. Alla barngrupperna börjar nästa vecka, söndagsskolan, och den vanliga tiden för Gudstjänsten. .. Vi är verkligen ett "termin" land Sverige, allt går efter terminer... Att skriva en predikan är lite som en skapande process, man letar efter det där som är nerven, man lyssnar efter Anden och försöker läsa samtiden och uttyda Ordet. Det är en stor förmån att få predika, jag älskar det. Och jag våndas också varje gång, för hur ska det gå egentligen. 

Det är svårt att beskriva den där processen. Temat för nästa söndag är " att växa tillsammans" typ.. och jag suger på vad det innebär. Jag tänker på gamla gifta par och på kroppen, på församlingen, och på tron och dess olika delar. Jag tänker  på relationer som jag har som får mej att växa. 

"Relationer som gör att jag sträcker mej efter att möta mer av honom som är den enda som är värd att sträcka sej efter."

Helig Ande kom! 
 

kolla här idag!

Filippa säljer ditten och datten på sin blog idag!
kolla:

http://madeinhistory.blogspot.se/2012/08/stooor-bloppis.html?spref=fb

måndag, augusti 20, 2012

mötas


Jag hittade det här gamla blogg inlägget från 2006 och kunde inte hålla mej från att publicera det igen.. ( det skrev jag när jag var 22 )


jag vet inte om ni vet hur det känns.. när det är som att det pirrar i hela kroppen och man måste springa omkring mest hela tiden och inte skriva på det man skall och vara påväg samtidigt åt olika håll och försöka samla i hop tankar som bor i magen och låta dem bli ord som skall först komma upp till huvudet för att sedan landa på pappret.

och man skall tänka så många saker, och tycka och så- det är bra men mycket nu.

ett leende sitter fast i munnen- Gud möter.
..som en stilla vindpust som doftar kaffe.

.. som en morgon med tystnad, som ett nattligt samtal, som en cykel som rullar bra och med en stor ny korg som kan rymma mycket.

..som en inre visshet när man precis lagt på telefonen att tjugo mil här ifrån sitter just nu tre fantastiska kvinnor och samtalar och det kan förrändra evigheten och man behöver inte vara där för att få vara med- vi har varandra.

Gud möter - som att få stoppa om hannas fötter och vara glad av att vi bor ihop.
..som att få se på valvaka bli helt tilll sig och sedan stilla sig igen för att det finns större perspektiv.

..som att få sitta på skolan, tänka på Sverige och vara glad över att ens få gå här.

.. som att få släppa gå vidare inte tvingas vända sig om igen utan vara fri och dansa häpen in i hösten.

Håll

Jag har håll innan jag ens kommit ut på löprundan idag.. trött....Och för er som tänker att mitt hår är bra jämt, ( och till dej som sa de o bara menade väl ) här kommer sanningen:

söndag, augusti 19, 2012

Hem

Jag känner igen din röst i texten.
Först allt som skaver och sedan de andra orden,
De som liksom öppnar hjärta, släpper forsarna fria och renar, bedövar och sköljer ut på samma gång.
Jag känner igen dina händer när de rör mej, varsamt, noga som riktigt fin sand, den tränger in över allt.
Jag känner doften av dej, du luktar hemma.. som bara du gör.

Som när jag kommer hem, ställer mej i hallen och vet precis vart jag är om jag så skulle blunda.
Jag önskar jag vågade stanna längre, hoppa, bli kvar.

Men jag är som en flyktig bris, far som en velig tonåring, knatar runt som en rastlös dement gammal dam, trots att jag vet så väl att hos dej är mitt hem.

Bara hos dej.

 ( Joh 7:30, Ps27:4 )

fredag, augusti 17, 2012

Påslakanet

Ibland köper jag så konstiga saker, som de här påslakanet som dessutom var sönder på massa ställen. Hursomhelst.. jo mitt förråd svämmar över av sådana köp.. billiga och ibland mer eller mindre konstiga. Hursom helst. det här pålakanet har legat på min stol hela sommaren och tittat på mej. det kommer från en loppis på Furuboda i början av sommaren. 
Men igår hände det! Det blev en klänning. Jag ritade av en blus och sedan var det bara att sy. Jag syr alltid utan mönster, vilket gör att man måste prova en massa eller sy om en massa , eller ta emot formen som den kommer. jag är rätt bra på det sista, ta det som det kommer. Så här blev det. Skön klänning, mjuk som bara gamla bomullspåslakan är och färggrann som det bara var på 70talet. Vem vill inte se ut som ett sjuttiotalsörngott? Jag vill det iallafall. 

onsdag, augusti 15, 2012

Saker som mitt "jobb" innehåller..

Mitt jobb har jag pga Guds stora nåd. Flera gånger per halvår tänker jag att jag har det absolut bästa jobbet!  ( och flera gånger tänker jag också att jag har det svåraste jobbet) Hursomhelst.. några "saker" som mitt jobb innehåller.. glimt; 
- Tid för att möta Gud. 
- En av mina absolut bästa vänner ..tänk va!!
- Möten med massa olika människor i livets olika skeden och omständigheter. Vackra människor! 

tack!

tisdag, augusti 14, 2012

Löpning


... har jag börjat med på riktigt sedan Vätternrundan. Det är härligt och kämpigt. Spännande e att man aldrig gör något själv, typ.. utan att man vet det hakar man på någon trend.. Det är lite skönt också.. det blir som en tagg in i "jag är unik" fällan som vår samtid lätt får oss att tro på. Hur som helst, det är roligt att springa och om 45 dagar springer jag och ca 31800 löpare till Lidingöloppet.. ( unik va?) 
P1 är snabba med att följa samtiden och här är en program serie att lyssna ikapp på; http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4325&artikel=5197624 
.. spännande när man kan använda kroppen till något mer än att hetsa efter ett "bra" yttre. Första programmet handlar om "löparkonst" konstnär som reser för att genom löpningen uppmärksamma om sociala klyftor...

( bild; jag råkade vinna damgrenen på teologruset på ÖTH :) 

måndag, augusti 13, 2012

Handen

jag är precis hemkommen från Festivalen Frizon. De senaste åren har jag haft förmånen att vara med på olika sätt, genom att vara förkunnare, seminariehållare och cafémakare..

I år blev jag så glad när Elin ringde mej och undrade om inte jag ville göra konst på en av gudstjänsterna i Ladan..

Klart jag ville!
Under sommaren har de sedan vuxit olika tankar och idéer i mej.

Slutligen hade jag bestämt att jag skulle göra en stor hand.
temat för Gudstjänsten var "vi är en kropp." och jag funderade hit och dit hur många kunde vara delaktiga.
Så kom det till mej att jag skulle gestalta mötet mellan "den lilla handen och den stora" Och hur den stora handen liksom blir till genom de små.
Hur den är grå, steril och olevande utan de många.
Så sagt och gjort på onsdagen i Frizonveckan. Började bygget av en STOr hand.. Närmare bestämt 180cm hög och 110cm bred.
Jag hade köpt hönsnät och ståltråd och hade en massa gamla Dagen.

Byggande gick mycket bra men tog mycket tid.

Handen välte över mej typ tre gånger under byggandet, sägas skall då att jag är 158cm lång. När väl Torsdagen kom var jag tacksam att den hunnit torka och att den fortfarande stod upp efter natten.. Men hur skulle jag ta mej ut till Frizon med den? Jag tänkte att om man har fällda säten i en kombi borde det gå. Så jag blev upphämtad och det gick!!

Så väl ute vid gudstjänsten. Var det läge att hitta folk som ville vara med och vara del i konstverket. Det var inte svårt. 

Jag bad ca 25 personer i förväg att vara del under predikan. de fick varsina klockslag att hålla reda på. 
Och så började det...
Under tiden som de gick fram märker jag att även andra fyller på.. underbart! Guds del är så märkbar här...

slutligen så ingick handen i inbjudan efter predikan. 
Ville man visa sin tillhörighet till den större kroppen, kunde det visas genom att lägga sin lilla hand i den stora. 

Ty liksom kroppen är en och har många delar och alla de många kroppsdelarna bildar en enda kropp, så är det också med Kristus. Med en och samma Ande har vi alla döpts att höra till en och samma kropp, vare sig vi är judar eller greker, slavar eller fria, och alla har vi fått en och samma Ande att dricka. 14Kroppen består inte av en enda del utan av många.  ( 1kor 12:12)

jag känner mej så otroligt tacksam att jag fick vara del. För övrigt var nog det här den bästa konserten jag var på
RebekkaMaria – Oh Solitude - Live

Du kanske också gillar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...