Frälsningen predikan del 1

Frälsningen
Östermalmskyrkan 2010-10-31

Ingen av oss skulle sitta här idag om inte någon berättat för oss om Jesus. Om inte Gud hade sökt oss. Dagens tema är frälsningen, och jag känner mig ödmjuk att få predika detta ämne, en söndag med dop och allt.

Jag blev frälst under nyåret 2001-02 det är jag skulle fylla 18år till nyår har jag varit en bekännande kristen i minst åtta år. Det är stort. Här är vi tillsammans i denna Gudstjänsten och kommer från så många olika håll. Och vi skulle nästan behöva ha en predikoserie lika lång som vi är många här, för att få höra varandras historier. Några av oss har mött Jesus nyss, några av oss är baptister i 3generationer tillbaka i släkten och någon har inte riktigt bestämt sig för om du är en efterföljare av Jesus. Allt detta vittnar om en Gud som är så stor.

Frälsningen innefattar flera olika delar och för att kunna reda i detta så skall vi först göra några avstamp. Under förberedelserna till den här predikan har jag flera gånger fått just hämta andan såhär; Och ni kan tänka på denna predikan som att vi tillsammans skall stanna upp vid några saker och hämta andan, såhär; - andas – Och förhoppningsvis få en glimt av Guds stora frälsningshistoria och plan för den här världen.

• Så först försök nu allihop komma på någon som varit viktig för dig i ditt upptäckande av Jesus.

När vi talar om frälsning så tänker vi oftast på något som sker med en enskild person som tar ett beslut att följa Jesus i sitt eget liv, och det stämmer men frälsningen rymmer mer än så.

Vi skall ta vårt avstamp i Vart kommer vi ifrån
Den kristna tron lär att människan är skapad att vara med Gud att vi är lik Gud. Väldigt lika till och med. Avbild till och med. Vad Gud är vacker. Men så står det om människan följande i bibelns första kapitel att Adam och Eva i edens lustgård gör ett val så historien tar en vändning. Människan lyssnar på en annan röst än Guds röst och luras att äta av den frukt hon var förbjuden att äta av, åt hon av den skulle hon dö, och den harmoni som Gud och människan och skapelsen lever i bryts

8De hörde Herren Gud vandra i trädgården i den svala kvällsvinden. Då gömde sig mannen och kvinnan bland träden för Herren Gud. 9Men Herren Gud ropade på mannen: "Var är du?"
22Herren Gud sade: "Människan har blivit som en av oss, med kunskap om gott och ont. Nu får hon inte plocka och äta också av livets träd, så att hon lever för alltid." 23Och Herren Gud förvisade människan från Edens trädgård och lät henne bruka jorden varav hon var tagen

Efter att människan ätit av frukten som ger kunskap om gott och ont, kan hon avgöra vad som är gott och ont.

Och om just detta handlar dagens text: Jag läser styckvis ur Rom 5:12ff
Adam och Kristus
12Genom en enda människa kom synden in i världen, och genom synden döden, och så nådde döden alla människor därför att de alla syndade. 13Redan före lagen fanns alltså synd i världen, men synd räknas inte där det inte finns någon lag. 14Ändå härskade döden från Adam till Mose också över dem som inte gjort sig skyldiga till en överträdelse som Adams. Och Adam motsvarar honom som skulle komma, 15men överträdelsen kan inte jämföras med nåden. Om alla dog genom en endas överträdelse, så har nu alla fått del av Guds överflödande nåd, nådegåvan som bestod i en enda människa, Jesus Kristus. 16Och följderna av en enda mans synd kan inte jämföras med denna gåva. Ty domen följde på vad han ensam hade gjort och blev fällande, men nåden följde på mångas överträdelser och innebar ett frikännande. 17Om en enda mans överträdelse betydde att döden fick herravälde genom denne ende, så skall nu i stället de som blir rättfärdiga genom nådens överflödande rika gåva leva och få herravälde tack vare en enda, Jesus Kristus. 18Alltså: liksom en endas överträdelse ledde till fällande dom för alla människor, så har också en endas rättfärdiga gärning lett till frikännande och liv för alla människor. 19Liksom en enda människas olydnad gjorde alla till syndare, så skall en endas lydnad göra alla rättfärdiga. 20Lagen kom in för att överträdelserna skulle bli större. Men där synden blev större, där överflödade nåden än mer, 21och på samma sätt som synden härskade och förde till döden, skall därför nåden härska genom rättfärdighet och föra till evigt liv genom Jesus Kristus, vår herre.

Efter att ha ätit av frukten, efter att vi vänt oss bort från Gud är människan utlämnad åt en situation där hon inte längre har evigt liv, det står i texten att genom denna enda överträdelse fick döden herravälde, och Guds ord klingar in i det ” nu skall inte människan längre leva i evighet.” och här var vi nu?!

För oss som sitter och undrar varför fick man inte äta den där himla frukten, så var det just de som skiljde människan från Gud vi hade inte kunskap om gott och ont, och således inte rätt att döma. Men vi skall uppdär ändå bygga tornet till himlen..människan vill gärna vara som Gud. Oberoende, vägrar att tillhöra, vägrar att ta emot. Och det är ett drag som följt oss sedan dess och tar sig många ödesdigra uttryck på såväl globala perspektiv som i mitt egna lillastora liv. Synden är inte främst det vi misslyckas med utan det som finns i oss det lilla frö av upproriskhet när vi låter det blomma ut, men också den kraft det som kommer på oss som drabbar oss, och förgriper sig på mänskligheten - döden som herravälde - en annan kraft än vi är skapade för.

Människans ögon öppnas och hon ser att hon är naken och här möter vi den första förställelsen som människan gör, och den första - fruktan – inför en rad av olika omständigheter. Inför sig själv, inför skapelsen och framför allt inför Gud. Den naturliga tilliten har gått sönder. Och vi slungas rakt in i det skeende Paulus talar om till församlingen i Rom: Allt skapat har lagts under tomhetens välde, inte av egen vilja utan på grund av honom som vållade det,

Från denna stund har skapelsen lagts under en makt som den inte kan rå på – människan kan inte själv ta sig ur det som hon orsakat sig? Hon har ätit av trädet som leder till död. Hon har orsakat sig sitt eget självskådande, hon har förorsakat sig sitt navelskåderi. Och hon kan inte själv ta sig därifrån. Hon kommer att förvisas från sitt hem ut från Eden till ett liv där hon inte kommer leva för evigt,
-det är vi!
Och lika väl som bara Gud kan blåsa liv så är det bara Gud som kan rädda från död.