ett gott hjärta

Hemma händer det olika saker. Medan man själv bor där man bor pågår ett liv hemma. Minsta lillebror som numera är lång, har det här året gått i konfirmation, i Dalvikskyrkan för samma präst som jag hade.

För er som undrar över mina teologiska ståndpunkter kring allt det här så gick jag konfirmation i Svenska kyrkan innan jag blev "frälst" och de månaderna av samtal och tankar var viktiga för mig. Min familj är inte just kyrklig men inte just anti heller.
Det är mycket som är fint med min bror. En sak är att han har fått ett väldigt gott hjärta
ja ha kanske någon tänker då. Men det är ett såndärt gott hjärta som tänker på andra och ser andra, gott i ordets rätta bemärkelse.

Ibland tänker jag att det är en egenskap som är svårodlad i tider som våra. Där Jag och Jag och Jag är det starkaste idealet. Och har man fått ett gott hjärta som gåva då skall man vara rädd om det, och andra behöver vara rädda om en person som har det.

Lillebror han är snäll i ordets goda betydelse,inte mjäkigt snäll utan helt enkelt snäll.


Det var gott att få fira honom och det skall bli gott att fortsätta se vart det barkar hän. (för ett år sedan..)