Jag sover som jag inte sovit sedan sommaren. Två nätter i rad, så djup så att när jag vaknar undrar jag om de är sant?! Har det hänt, två nätter i rad, tio timmar?
Sömn är något oerhört dyrbart. Vi lägger oss ned och låter otiden det där man inte kan greppa fylla oss.
Ibland kan man i tankar på morgonen och i drömmar ana var mycket intryck hjärnan har att sortera. vad mycket mer vi sett än vi vet. Vad många fler djup vi har än vi vet, vad många fler oros och glädjeämnen mitt liv rymmer, vad många fler frågor och vad mycket mer glädje.
Under hösten har jag sovit fantastiskt dåligt, (ingen fara dåligt helt enkelt men jag vet att det finns många där ute som har det otroligt mycket värre). Men några dagar har jag anat att man kan bli galen om man får sova för lite för länge, som att musten rinner ur än som att orken tålamodet och gnistan ligger kvar hemma i sängen som ett urlakat underställ som man inte kan ha på sig.
Natten är också den tid vi inte rår över våra tankar, och jag brukar be att Gud skall tala till mig, det vore ju konstigt om han inte ville, eftersom man sover så mycket tid av sitt liv.
Vilan och växlingen är en skatt i livet som vi fått för att saker i tider skall vara starkare och svagare, enklare och svårare, snabbare och långsammare, denna rörelse påminns vi om på natten.
5 kommentarer:
Tack för texten.
Det är verkligen hemskt med sömnsvårigheter. Att ligga och vrida sig, timme efter timme, och bli mer och mer stressade eftersom man vet att man behöver sin sömn.
För många verkar det dock som det kan bli bättre. Just nu går det rätt så bra för mig också i alla fall.
/Jonas Lundström
jesus!!
J: skönt att höra. jo det är verkligen en konstig grej. dock som en ringklocka om hur viktigt det är med vilan i stort som smått.. frid
Förresten, du har tre böcker här. Ska jag skicka dom? Kan du mejla mig, hittar inte din adress?
/Jonas L
just det!
å skulle velat kunna hämta dem, men tiden är en så galen sak.
hum.
ska klura lite.
återkommer snarast.
Skicka en kommentar