Aldrig mera

Jag efterstävar inget annat än verkligheten.
Din röst, din tröst, ditt hopp, sanningen om mitt liv.
Din röst när jag städar toaletten för att jag väntar besök.
Din tröst i helvetesgapen för att jag vet att din hand når längre ned en jag någonsin trott.
Jag efterstävar inget mindre än sanningen vart den en må barka hän.
Jag eftersträvar inget mindre än hjärtats rop, inte just de starkaste känslorna men det där djupa, ja ni vet som man inte kan prata om .
Jag efterstävar inget mer än verkligheten, inga tillrättalagda saker, ytor, val eller våndor.
Men jag söker det som är verkligt, det som består stannar kvar håller, som jag vidhåller. Den plats där du bär mig.
Där jag ser din hand och inte ser. Där.
Där i vardagen, vid morgonen, vid kvällen i vintern, våren och allt det som komma skall.
Det starkaste, sannaste, verkligaste; Jag är aldrig mera ensam, Jag är aldrig ensam mer, Jesus- tack!
tack att du är verklig.