Tacktal

Kommen till Örebro efter Korsvei minifestivalen på Öland känns det skönt att sova i en riktig säng. Öland har haft mest sol i hela Sverige den här sommaren, förutom den helgen vi var där, då regnade det mest. Utom första kvällen med en fanstastisk samling på Alvaret. Våra liv och hoppet i våra liv är som bilden nedan, våra liv är brustna men i det kan Gud låta hoppet springa fram och vittna om att alla olika dödar inte har sista ordet. Hoppet är inte heller något "glättigt" förenklat, utan går precis så djupt i våra liv som det brustna finns och möter oss där. Vi tar hoppet på allvar.

Vi har haft en fanstastisk festival tillsammans. Och en härlig cykelresa som det finns mycket att berätta om det kommer väl pö om pö som vanligt med saker, de dyker upp liksom. Under festivalen har jag har varit ansvarig "sammanhållare, konfrencier, mötesledare, cirkusdirektör.." för storsamlingarna. Det har varit fantastiskt roligt och intensivt. När man ställer sig längst fram och ser hela samlingen av olika människor finns det så mycket glädje.

Jag har fått mycket uppmuntran att det gått bra. Det är roligt.

Men senast idag när jag gick hem från Fröken Brogrens tänkte jag på att det är så lite vi gör själva. Gud han gör mycket och vi gör också mycket tillsammans. En av anledningarna att det gått mig väl dessa dagar på minifestivalen är att jag verkligen erfarit att jag är hos vänner, 320 vänner.

Och jag vill passa på att utbringa ett stort tack.
För de senaste veckorna har jag varit buren av många människor på olika sätt och utan dem och många fler är det så lite som hade vart möjligt. Så även om man alltid missar något och någon så tänker jag nämna ett axplock! och inte så litet heller.

Tack..

Andins som hjälpt till med massa logistiska saker för att få hem cyklar och allt.

Gunnar och Ulla som lånat ut bilar och allt.

Marcus som hjälpt mig flytta och bära och packa och greja.

Thomas och Robert som kom med en ny cykel när den andra brakade ihop.

Kristina och Hanna och Ida som styrt upp massa mat och sådant jag ej hunnit under festivalen.

Måsenkollektivet för villkorslös gästfrihet.

Linnéa och Jakob för massa bärande av lisasaker i kristianstadtrakterna.

Mor som kört mig hit och dit i sommar.

Kusin Anders som lånat ut sin cykel ruskans snabbt till Ölandssemestern.

Far som lånat ut bil och passar marsvin.

Mikael med fru som körde cykeln hem från Öland.
Många personer som har haft mycket tålamod.

Till Gud som gör allting möjligt.

Jag är så glad att jag inte är ensam. Nu stundar nya upptåg.