måndag, maj 31, 2010

Sköna Maj - Matilda

För två år sedan sista helgen i Maj gifte sig Johan och Matilda, det var en sån där dag med högsommarvärme, fast med det bästa av våren i behåll. Vi hade en fantastisk dag tillsammans många på Uskavigården utanför Örebro. Och jag fick läsa en dikt och man kunde bada och..


Johan och Matilda


En kärlek

Som en frihets dans med strån och frön som flyger genom dalar och ord.
Du har flyttat in och jag ser dig.
Som den där frukosten i soffan lite för sent- jag kanske kommer få ont i huvudet men du är här.
Någon som petar mig i sidan när jag vaknar och jag vänder mig om– ditt sömndruckna ansikte med alla drag som jag börjar lära känna och jag vet idag också att jag inte vaknat på fel sida.
Det är de där olika kullarna och vidderna som är du och jag ser dig. Du är oförstörd för mig.

Det är din hög i hallen med alla kassar och papper och blommor som sås, växer vissnar och dör om vart annat,, alla dina böcker och det är vår, du har flyttat in och jag ser dig.
Det är hela jag som är en rungande cyklande längtan efter dig i vår hall och efter att få berätta de där fåniga små sakerna från dagen som ingen annan vill höra eller ens har sett. Men du ser.

Och när jag är en pöl, en hög, utblottad, förljugen och vet att du ändå kan se Hans spegling i mig för du har sett allt de svarta också, då vet jag att jag är hemma.

För i avslöjandets stund är du så mycket vackrare och finare än något annat jag skådat. Men där är också dina sprickor, dina kval, det mörker som härjar i dig ibland om nätterna så brutalt uppenbart.
Jag har fått flytta in i din blick och du ser mig.

Det är det där osentimentala i när du ber mig gå ut med soporna och samtidigt gå och handla och du vill ligga i badet och inte tvätta -då vet jag att du har flyttat in.
Det är alla frön av drömmar och längtor som du bär i ditt hjärta som du låter mig se en i taget och varsamt tar jag emot dina frön och planterar dem nära mitt hjärta i min jord.
Det är att du är du och jag är jag.

Du har flyttat in med dina åsikter, konstiga heliga vanor, galna upptåg och kärleksförklaringar jag inte förstår men börjar ana djupet i.
å jag önskar att du skall blomma till det brokiga, vackra , rakryggade som han har kallat dig till- och jag får gå bredvid.







Och Matilda var vacker som en liljekonvalj och vi hade så roligt när jag sydde klänningen. Det är den sista ut i den lite utdragna serien här på bloggen. Vi får se vem som står näst på tur.



5 kommentarer:

josefine sa...

oj jag satt här och fick tårar i ögonen när jag läste den fina dikten. några av raderna från den har etsat sig fast i mitt minne andra hade jag glömt, otroligt vackert och så på pricken.
kram

matilda sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
matilda sa...

ja, vilken dag, vilken dikt, vilken klänning, vilken man, vilka gäster! :)

Ulla Andin sa...

Tackar dig än en gång Lisa! Om jag för ett ögonblick fick förmågan att skriva dikt, så skulle jag tillägna dig den, som tack!

Katarina sa...

Ja, Lisa, den dikten är sannerligen fantastisk. Lika stark nu som då. Och klänningen med alla fina detaljer är också oerhört vacker. Är du i Skåne något i sommar? Kram, vackra, vackra du

Du kanske också gillar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...