Sommar

Men du, o Gud som gör vår jord
så skön i sommarns stunder,
giv akt jag aktar främst diutt ord
och dina nådesunder.
Allt kött är hö, och blomstren dö,
och tiden allt fördriver blott Herrens ord förbliver.

Då må förblekna sommarns glans
Och vissna allt fåfängligt;
min vän är min och jag är hans,
vårt band är oförgängligt.
I paradis
han,huld och vis,
mig sist skall omplantera,
där intet vissnar mera.

CD aF Wirsén 1889

det är sommmarlovs vecka nu och vi beger oss till skolan igen och det är sista gången vi fikar i bilen och smular ned hela muppy och kaffe överallt och lyssnar på radio och hämtar västerår och ringer och säger att vi är sena och skrattar på parkeringen och undrar vem som lurat hit oss igen.. och GUD består genom alla avslut och uppbrott.
och jag är så tacksam