mötas

Jag hittade det här gamla blogg inlägget från 2006 och kunde inte hålla mej från att publicera det igen.. ( det skrev jag när jag var 22 )


jag vet inte om ni vet hur det känns.. när det är som att det pirrar i hela kroppen och man måste springa omkring mest hela tiden och inte skriva på det man skall och vara påväg samtidigt åt olika håll och försöka samla i hop tankar som bor i magen och låta dem bli ord som skall först komma upp till huvudet för att sedan landa på pappret.

och man skall tänka så många saker, och tycka och så- det är bra men mycket nu.

ett leende sitter fast i munnen- Gud möter.
..som en stilla vindpust som doftar kaffe.

.. som en morgon med tystnad, som ett nattligt samtal, som en cykel som rullar bra och med en stor ny korg som kan rymma mycket.

..som en inre visshet när man precis lagt på telefonen att tjugo mil här ifrån sitter just nu tre fantastiska kvinnor och samtalar och det kan förrändra evigheten och man behöver inte vara där för att få vara med- vi har varandra.

Gud möter - som att få stoppa om hannas fötter och vara glad av att vi bor ihop.
..som att få se på valvaka bli helt tilll sig och sedan stilla sig igen för att det finns större perspektiv.

..som att få sitta på skolan, tänka på Sverige och vara glad över att ens få gå här.

.. som att få släppa gå vidare inte tvingas vända sig om igen utan vara fri och dansa häpen in i hösten.