vätternrundan 2

oj det var svårt att få detta skrivet..

när jag väl startat och krånglat med det sista stressiga bar det av. det är lite konstigt att cykla på natten. Per skulle dessutom inte starta förrän 40min efter mig så det vara bara att trampa på. Lite lurigt att veta hur mycket energi som var värt att spara på och hur långt egentligen som vi skulle.

Väl i den första depån vid hästholmen efter fyra mil var jag igång ganska bra. i Jönköping stod mina olika fans.. som bestod av pappa och gunilla och mamma som dessutom träffat en man där under sin väntan men han kanske man inte kan säga tillhörde just mina fans för han väntade på sin fru. jaja hur som helst var det roligt att se dem där de stod i kylan 5grader halv sex eller vad den var på morgonen. mamma hade med massa nötter, jag och per åt korv och bytte kläder. (inte med varandra). sen bar det av vidare.
Hela den långa cykelturen gick bra, enda kritiska momentet var när jag av någon anledning,
(kanske att det var sol, kl var elva på dagen, vi hade ätit lasagne och druckit kaffe jag hade träffat en trevlig tjej och satt och pratade med henne) hade svårt att komma igång igen efter 17mil och en timma och en kvarts paus i Hjo. det tog mig tre mil innan benen förstod att de inte var på någon slags folkfest i stadsparken i Hjo utan på cykeltur.

när det väl var två mil kvar var jag ganska trött hamnade i en liten klunga med en kille som skadat knät han var nog egentligen snabb men nu med ett skadat knä höll vi samma... under turen var det många roliga människor olika snabba och olika glada. alla hungriga hela tiden..

jag tog mig i mål och per, hanna och nilserik (pers pappa) mötte mig. Det var otroligt roligt att komma i mål.
kanske är det mest knäppa och som jag känner mig mest häpen över är hur otroligt beskyddad jag kännt mig. inte ont någonstans, inga olyckor och massa glädje..

följ med följ med nästa år kanske!
nu jobbar jag min sista vecka innan semester!
kram