onsdag, februari 13, 2013

måndag, februari 11, 2013

Härom dagen

Vi prenumererar på DN, ja inte varje dag, men på helgerna.
Det är en av de bästa vardagslyxerna jag vet. Att på helgen få läsa en tjock tidning och kolla bilder och grejor som hänt.
Och dricka ungefär hur mycket kaffe man vill - mycket!

Jag vet att jag nämnt tidigare att en av de saker jag läser mest nogrant är dödsannonserna, och de där små texterna som vänner och släkt skickat in om personer som gått bort.
Ofta finns det så fina beskrivningar av människor..
Och det finns något med döden som blir vackert nära de där berättelserna.
Först fanns du 
och nu inte..

nyss sprang jag på det här.. Jag tog det som en uppmaning;

tisdag, februari 05, 2013

Hoho

Häromdagen skrev vän/ en av våra unga vuxna typ :) Fredrik följande blogginlägg på kyrkans blogg,
Jag tycker de e mycket bra! Läs det!


http://ostermalmskyrkan.nu/archives/935

lördag, februari 02, 2013

....

Det är tyst, alldeles tyst.
Och jag är så ovan att jag inte kan bestämma mej för om det är bra? eller dåligt?

Det är tyst, men inte vindstilla.
Inte i hjärtat iallafall.
Men säg när är det någonsin stilla där?
Där blåser den ensamma tanten på ålderdomshemmets storm,
de krossade drömmarnas vemod skvalpar omkring.
Och samtidigt kluckar det så där som det bara kan göra under bryggor med hemligheter under.
vackra hemligheter.

Sen ryms det hela världskrig ibland där inne i hjärtat.
Där springer det omkring damer i vackra klänningar med skor som det klipprar om.
Och med de vackraste spetsarna.
För att inte tala om ljuset som dansar över hjärtats hav.

Hjärtats hav som är så djupt, bråddjupt.
Det är farligt att ta sej ett bad där, man kanske aldrig kommer upp igen.
Men vem vill komma upp egentligen?
Vem vill stå på stranden och leva?! pyttsan!

Ljuset vandrar från den ena sidan till den andra.
Och det skulle vara så enkelt om man liksom kunde fånga det i en burk.
Ettikett - ljus till mörkare stunder, öppnas varsamt.

Inne i hjärtats alla salar, pelarhallar, skrymslen, vrår, gaderober, gångar, gömmor, och hallar.
Anar jag något, jag liksom hör melodin från en sal längre in.
Välkända toner som bryter tystnaden om och om igen.

Famlar mej fram, måste ta mej dit, höger, vänster, fram tillbaka, djupare, högre vidare..
..sluta inte spela!
Jag är nästan framme nu.

Du kanske också gillar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...