Leken

För några veckor sedan när den första aprilsolen verkligen hade tagit tag i skåne. For jag och Elina och Stina till en av mina apselut vackraste platser på jorden Haväng. 

Jag hade fått en bild av ett träd som liksom i den fortfarande kala naturen växte precis vid havet. Svahns råkade ha ett träd som de sågat ned på sin tomt. Så jag fick det. Rikard och jag tog hem det på bilen ( fråga inte hur ) Därefter så grejade jag med det och lite annat på natten innan fredag då fotosession skulle äga rum. 

När vi väl skulle iväg från stan så var trädet rätt långt och fick hänga ut ur bakluckan. Och så for vi. jag älskar det där kreativa i att gå från en idé till att den sedan skall bli händer och fötter och verklighet. Några gånger nu har jag haft förmånen att förverkliga fotoidéer med vänner och den helige Ande o denna gång med ett träd. (Två har jag bloggat om se här Hans hjärta för dej ,Hans hjärta för dej ,  Höstleken , Handen )

Jag har funnit att förverkliga ideér handlar mycket om att våga leka. Att våga pröva och att våga finnas i det skeende som Gud ger. Att våga släppa kontroll och att våga att inte veta vad saker "ska vara till". Här tänker jag mycket på hur barn är, deras lekar syftar ju ofta inte till något mer än just själva nuet och leken. 

Till barnaskapet hör onyttan. Vad jag också funnit är att Helige Ande sedan använder och plockar fram och gör nytt till alla möjliga situationer av det man "gjort". Men det är för vårt eget bästa vi inte har kontrollen i själva skeendet, jag är helt säker på att jag skulle begränsa mig mycket i så fall. Stoppa idéer och input. 

Vi människor är fulla med massa borden och "vad ska detta vara bra till", "vad får vi ut av detta?", "vad ska detta leda till?" Medan Jesus säger att han är den som har kontrollen på "resultatet" och det vi skall göra är att arbeta och så, och leka.

”Om ni inte omvänder er och blir som barnen, kommer ni aldrig in i himmelriket” (Matt 18:3). Himmelriket tillhör sådana som de –  sådana som är omedelbara, som leker, som vågar, som inte censurerar, som inte alltid strävar efter vinning, som vågar vara ordlösa, som inte alltid förstår, som är beroende som har tillit utan att reflektera över det.

Barn kan inte leva utan att ha tro på dem som är i deras närhet. Deras tillit är ingen dygd, den är en levande verklighet. Det bästa vi har att möta Gud med är barnets hjärta som är spontant öppet, som vågar be enkelt, som vill bli älskat. – dem tillhör himmelriket. ( ur förra söndagens predikan)

Vi tänker lätt att leka det är en speciell sak man gör, men Lek handlar även om tillit. Man leker som allra bäst där tillit bor. Där kan man släppa taget. Därför kan lek ta sig alla möjliga former, och komma in i alla möjliga delar av livet. Allt från att vattna blommorna till att skriva en symfoni. 

 Bilderna blev magiska, hoppfulla o Lekfulla!

Undra vad som kommer härnäst?

psst ..
Ni har väl inte missat att den 6 juni kan man få vara del av en "Gudstjänstföreställning" - Dyrbara Livet 
En kreativ lek och hyllning till Livet.
Kl. 14.30 Östermalmskyrkan ( se event på fb )
Välkommen!