Jag är trött som en liten boll idag, låg länge länge i sängen i morse och funderade på att trycka på paus. Livet asså. Just nu går det hårt åt människor i min närhet som jag gillar så mycket. Ibland undrar man? Hur är det tänkt? Och samtidigt hade vi i helgen underbaraste festen och hänget.. nåd. Nåd med vänner och nåd med kalas- fira livet kalas. Det kan behövas! Jag tror så mycket på att fira varandra på något sätt, mer och mer och säga allt det där man ser! "vackra människa!" Våga!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar