Hans kärlek e ren o klar som en fors utan dammar genom hans bröst.
Den rinner som ett ohämmat skratt från tårna upp i ögonen och genom varje tanke susar tonen.
Hans kärlek är som stora händer som inte släpper taget.
Som en famn som inte upphör.
Som en dans som har odefinierbara takter med ett svung från en annan tid.
den är som morgonljus genom persiennerna
efter natten fylld av vargtimma.
Den är en doft som inte går att stoppa, ohämbar, ojämförbar.
den är som kjolar som vajar i vinden, som dropp från badet.
den är som en kraftig vridning åt rätt håll
och jag ser ditt ansikte.
( 1 joh 4 )
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar