tisdag, september 14, 2010

Söndagen predikan del 2




...Endast ett är nödvändigt: och det vet Jesus, det är att ge upp allt, offra sig, ge sig själv. Och kanske är det ibland så att våra bördor inte riktigt ser ut som vi tror, och att vägen framåt inte är glasklar,


Utan att vi måste ge upp allt, att jag måste ge mig -
…För att finna en större vila i min själ.


Men hur skulle det se ut?
Ja hur skulle det se ut? För det är sant, vi bär så mycket,
- de egna valen, de jag skall göra innan jag fyller 30. De egna husen den lilla borgen som måste renoveras färdigt, min karriär, min ångest över att kanske misslyckas, min oro över hälsan, och min oro över det som är mitt, mitt och mitt, och så måste jag gå till kyrkan också.. jag och jag och jag


I en tid som våran där de egna livsprojekten avlöser varandra, där oken vi är pålagda av tv,media, reklam, damernas värld, karriären, vår egen vilja att vara lyckade, mer håller på att knäcka ryggen på oss - hur skulle det se ut?? ge upp allt- en vän till mig fångar det;


Jag och min man skojar ibland om Mia Törnbloms bok Självkänsla nu. Jag har inte läst den så jag kan egentligen inte säga något men bara själva titeln är så motsägelsefull och rolig. Självhjälpsböcker har ofta budskapet att du kan påverka, bollen är din.

Men hur lätt är det att rycka upp sig när man är krossad? De böcker jag läst under senaste tiden har handlat om ett annat perspektiv. Det kan sammanfattas i en mening jag återvänder till,
formulerad av Nils Bolander:
"Man kan ösa ur en källas djup, också med en skopa röd av rost".

Istället för att ta tag i sitt liv, så tror jag på att ge upp. Alltså inte att sluta kämpa och satsa och försöka. Men att ge upp. Ge upp ambitionen att hålla sitt liv i sin egen hand. Det är det här den kristna tron handlar om. Att Gud har skapat mig och att han också har en väg.

När Jesus hängde på korset så tänkte nog en del av dem som såg honom att nu är det kört. Om han skulle vara guds son, så har gud misslyckats fatalt. Och så var det helt tvärtom! Att han dog gjorde det möjligt för oss att slippa dö. Gud hade en plan som jag tror ingen kunde förutse.

När mitt liv är mörkt så tänker jag ibland på Jesus på korset. Att jag en dag kommer se vägen, titta tillbaka och se att det fanns en väg, om än snårig. Och så länge vilar jag i detta: "Man kan ösa ur en källas djup, också med en skopa röd av rost". För hellre är jag en liten skopa, än en sönderpeppad tjej med ett fejkleende som låtsas att hon har allt under kontroll.


Kom till mig alla ni som är tyngda av bördor, kom till mig alla ni som är tyngda av era egna agendor, val och livsprojekt, er plikt, kom till mig och ge upp allt - så skall ni finna vila för er själ.


Inga kommentarer:

Du kanske också gillar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...