Vana

På helgerna kommer Dn. Jag älskar tidning.

De e så rackans trevligt.

Om jag har tur hinner jag läsa nästan allt.

Först skumma allt, bli lite förvirrad och sedan läsa noga de bästa delarna.

En vana jag har kan kanske tyckas märklig.

Det är att skumma dödsannonserna och sedan noga läsa minnestexterna.

Jag vet det kan låta deppigt. Men väldigt ofta finner jag de mera hoppfullt än deppigt.

Människor har så mycket kärlek och livet är så skört.

Det är sant. Det kommer vara sant oavsett om jag läser dödsannonser eller inte.

Att livet är skört tänker jag att min generation och människor i västvärlden i allmänhet ibland behöver påminna sej om.

Vi är inte odödliga även om det kan kännas så ibland. Eller kanske ännu mer att vi

handlar som att vi är det.

Vi e inte det.

Minnestexter vittnar om vackra människor, som gjort ditten o datten.

Som rest hit och dit, som satt spår. Som gjort val och avtryck.

Som älskat och som varit älskade.

Var och än unik.

Det är hoppfullt och fyller mej med tro och bävan.

En sak kan jag dock ibland fundera på..?

Om många står det; " var alltid positiv, såg alltid det bästa i människor, levde efter mottot att allt går om man bara tar i, var alltid glad och energisk.." osv..

Kan det verkligen stämma, nä det vet vi ju att det inte gör.

Men tänker ni; kan man inte bara får skriva positivt... Jo alla får såklart göra som man vill - all respekt.

Men jag tänker mej att det också speglar något av hur vi som människor vill framstå.

Och vad vi inte vill säga, inte ens när man dött.

Tänk om det skulle stå; "var sur på morgonen, men det var härligt ändå, fes alltid i bilen, hade dåligt tålamod men de var det som gjorde honom till den han var, hon hade alltid för uppseendeväckande kläder och det minns vi fulla av skratt, körde alltid för fort.." osv

När jag har dött hoppas jag att det skall vara lite mera så( om jag får nån minnestext vill säga..skratt...)

"pratade alltid för mycket, men skrattade högt" osv..

För då ryms vi. Då ryms vi.

Nog nu..

..bara det allra bästa är gott nog!

Hemkommen från en Alphahelg på Bosarp och EFKs medarbetardagar på Gullbrannagården Halmstad... kan jag konstatera...

Nog nu - bara det allra bästa är gott nog!

Gå med Anden..
Jag hörde Hans röst så klart för så stilla och tyst är det bara Han som talar. ....Nu blir det alltså ingen fällande dom för dem som tillhör Kristus Jesus. 2Ty den andliga lag som gäller för livet i Kristus Jesus har gjort mig fri från syndens och dödens lag.
Ni har inte fått en ande som gör er till slavar så att ni måste leva i fruktan igen; ni har fått en ande som ger söners rätt så att vi kan ropa: "Abba! Fader!" Anden själv vittnar tillsammans med vår ande om att vi är Guds barn...
..gå med anden..Talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade, men för oss som räddas är det en Guds kraft.
Därför säger jag er: Be, så skall ni få. Sök, så skall ni finna. Bulta, så skall dörren öppnas. Ty den som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas.
6Därför ger jag inte upp. Även om min yttre människa bryts ner förnyas min inre människa dag för dag. 17Mina kortvariga lidanden väger ju oändligt lätt mot den överväldigande, eviga härlighet de bereder åt mig, som inte riktar blicken mot det synliga utan mot det osynliga. 18Det synliga är förgängligt, men det osynliga är evigt.
Himmelriket är som ett senapskorn som en man sår i sin åker. Det är det minsta av alla frön men när det har växt upp är det större än alla örter och blir till ett träd, så att himlens fåglar kommer och bygger bo bland grenarna.
Men denna skatt har jag i lerkärl, för att den väldiga kraften skall vara Guds och inte komma från mig.

..gå med Anden..

Fyra saker idag;
*Morgonen luktar advent
*Kroppen kan rymma tusen världar samtidigt.
*För att leva ett liv måste man säga nej till tusen möjliga andra.
*Min fredags DN kom inte.

lyft

Jag har en lyftande skock med svalor i öronen

och de ger sej iväg.

Molnet är öronbedövande

tystnaden lika så.

Det luktar advent och

jag tänker hur stilla är inte friden efter ett gräl

Som om luften äntligen kom ut

som om svalorna äntligen fick lyfta.

Det luktar advent

men det är bara oktober än

och jag längtar efter dej.

Vänner är en stor rikedom

I helgen o en liten stund till är Andins här! Härliga tider!..
..allt som oftast saknar jag dem mycket..mest att kunna vardagshänga.. dricka kaffe och titta förbi och så.. Jag känner mej rik att få ha dem. Vi har varit hemma hos Lundqvists en massa..fint! OCh där fanns även vår nya kompis Sixten Svahn!.. idag va vi i kyrkan....och så har vi promenerat och suttit i soffan och druckit kaffe..o njutit av varandra helt enkelt.

..vänner e en stor rikedom - tack!

Ikväll Tomas Sjödin -' vila o växa' sagt i just den ordningen. Bra som få saker.

"man behöver inte räcka till, de räcker med att man finns till. Allt utöver det är bonus."

.. Sov gott!

Sej själv

Come on hösten! Come on!

Jag känner igen mej själv i dofterna i sinnena. I tankarna.

Come on hösten!

Jag hör.

Ser.

vet.

Men kanske mest tror.

(vardagen snurrar snabbt. Vi har haft en fin ekumenisk helg. snart kommer vänner från längre upp i landet. Jag längtar efter amaryllisar.)

1Ni var döda genom era överträdelser och synder ......Men Gud, som är rik på barmhärtighet, har älskat oss med så stor kärlek 5att fast vi var döda genom våra överträdelser har han gjort oss levande tillsammans med Kristus - av nåd är ni frälsta - 6och uppväckt oss med honom och gett oss en plats i himlen genom Kristus Jesus. 7Därmed ville han för kommande tider visa den överväldigande rika nåden i sin godhet mot oss genom Kristus Jesus. 8Ty av nåd är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det. 9Det beror inte på gärningar, ingen skall kunna berömma sig. 10Vi är hans verk, skapade genom Kristus Jesus till att göra de goda gärningar som Gud från början har bestämt oss till.

(ef 2:1-10)

boktips!

jag har under några veckor levt med den här boken! Det är en bok att läsa långsamt.

Om människan, om vårt sätt att ta emot oss själva, för att sedan kunna ta emot varandra.

Om livet, om Gud och om hur otroligt komplexa och motstridiga och enkla vi är.

Läs!!

som en hård karamell. bör inte bitas o ätas fort utan suga..idissla..

"Ju mindre du gör desto mer får du gjort" - Tommy Hellsten

Vilsam dag..

..på rätt sätt(omöblerat..)

Tacksamhet

Två länkar idag

till möte med tacksamhet och ärlighet;

THeresia här

Elisabet här

del 3

Det finns en revolution i det lilla tacket! Det finns en revolution i den lilla handlingen.

Det kan jag slås av när någon dött och i minnestunden i talen efter. Ofta är det som de bortgånga uppmärksammans för, små vanliga handlingar men som har betytt otroligt mycket i olika människornas liv. Små och stora handlingar, små och stora tack. Så spara inte på tacken. Ge varandra det tacket idag och inte sen.

I veckan har jag och Ulf varit i Norrköping på Pingstakademin och de som fick den största applåden var ingen av talarna och där var talare av rang, utan kökspersonalen som servat oss hela veckan på ett enastående sätt. Det finns en revolution i den lilla handlingen och i det lilla tacket.

Vi blir lätt hemmablinda och vi måste se vad vi har fått, revolutionen i en vanlig måltid. Allt de vackra som pågår hemma hos er. Revolutionen i en vanlig kram.

Vi kan inte nog berätta vad vi betytt för varandra och hur Gud handlat genom det. Att påminna oss gör oss tacksamma. Vi har en uppgift att tillsammans ingjuta mod i varandra.

Lika väl som att vi vet att inget kan dränera en på så mycket kraft som ”acksamheten” så finns de enormt med kraft i tacksamheten.

· Tacksamheten gör något med vårt handlande.

Avslutningsvis;

Och när en av dem såg att han hade blivit botad, vände han tillbaka och prisade Gud med hög röst 16 och föll ner för Jesu fötter och tackade honom. Och han var samarit. * 17 Jesus frågade honom: "Blev inte alla tio rena? Var är de nio? 18 Har verkligen ingen vänt tillbaka för att prisa Gud utom den här främlingen?" 19 Och han sade till honom: "Stig upp och gå! Din tro har frälst dig."

Tacksamheten lär oss att se på livet från ett annat håll

Tacksamheten ändrar vårt sätt att ta emot svårigheter.

Tacksamheten öppnar våra ögon för Guds handlande.

Tacksamheten gör något med vårt handlande.

Ett tack kan förändra världen. Vi ber ;

Lova Herren, min själ,

hela mitt jag vill prisa hans heliga namn!

2 Lova Herren, min själ,

minns allt det goda han gör:

3han förlåter alla mina synder

och botar alla mina sjukdomar,

4han räddar mig från graven

och kröner mig med nåd och barmhärtighet,

5han fyller mitt liv med allt gott,

och jag blir ung på nytt som en örn.

amen

del 2

( hurra hurra hurra!! för sixten svahn som kommit till oss!!!)

Så tänker jag mej att;
Detta är en rörelse som inte endast relaterar till konkreta bönesvar.

Innan jul förra året råkande jag gå till tandläkaren och de var ju i och för sej bra. Men så när jag är där visare de sej att jag måste laga lite och att det nog vore bra om jag fick en bettskena osv, och den var inte gratis. Och det här lilla som sedan sker när jag cyklar därifrån och just ska ringa mor och klaga och oja mej osv. Det är att jag fylls av en enorm tacksamhet mycket märkligt, för allt möjligt - att vi ens lever i ett land där de finns tandvård, att jag har möjlighet att laga tänderna och få köpa en bettskena. Och jag känner mej nästan lite knäpp av den där starka känslan…

Och då jag sedan ringer upp mamma sker följande att hon innan jag hinner berätta om tandläkaren säger att hon har bestämt att vi ska få lite extra pengar innan jul..


Det är en enorm skillnad i om vi tänker att okej då kan jag ge lite av mitt.. Eller om vi kommer från andra hållet att vi äger inget, därför är allt är oss givet och därför får jag ge. Och därför är inte heller något av de jag har – något att ta förgivet.

Jag minns när jag för några år sedan hade det jobbigt. Och man går som inne i en bubbla, allt man gör och ser speglas genom det svåra man går igenom. Och så tittar man här, nere och fastnar. Och så en dag så minns jag att jag tittade i en bok jag fått av en vän. Och i insidan av boken stod följande ord.
”till sylvia min vän genom tiderna” – det finns tusen skäl att ge livet en chans.

Och de var som att de här orden slog mej till marken. Jag hade hållit på att fastna i min självömkan, som i och för sej inte var konstigt att jag hamnat i. Men just då där insåg jag hur mycket jag hade att tacka för..

Nu sitter de några och tänker ”ja de är ju lätt att säga”. Jag har faktiskt skäl för min självömkan. Och jo livet är inte en dans på rosor. Ibland när vi talar om tacksamhet tänker vi lätt att det handlar om förställelse att hålla uppe ett glättigt yttre. Och att de är något man håller upp mot lidandet som skygglappar. Men de är inte tacksamhet, de är att ljuga för sej själv.

Verkligheten föregår lovsången. Om Gud sägs i bibeln att han är den som ser. Gud är den som ser. Inte den som ser förbi. Därför skall inte vi heller vara dem som ser förbi. Lidande är inte något att se förbi.
Men Tacksamheten kommer inte endast av att våra yttre omständigheter alltid är så bra utan av att Gud är den han är. Att han funnit oss, att han älskar oss.

Förankrar vi vårt tack i det yttre kommer de vara farligt i de stunder då vi går igenom lidande. Det yttre kommer alltid att kunna tas ifrån oss. Men om tacksamheten i grunden är förankrad i vem Gud är och i att vi ens får chansen att vara med, att han har räddat oss, att han älskar oss, bottnar det där verkar tacksamhet kunna vara en kraft som bär genom lidandet. En kraft som hjälper oss att se vårt liv också det som inte är som vi vill eller tänkt oss. En kraft som inte gömmer lidandet utan hjälper oss att leva sant.

Paradoxalt nog verkar det som att om vi vågar se de sammanhang vi har och är i och tackar Gud för dem oavsett hur pissigt de ser ut och kanske framför allt för de som är bra.. Så finner vi kraft att ta oss igenom lidande. Och ur.

Noga är att Gud inte sänder lidandet. Gud är bara god.

• Tacksamheten ändrar vårt sätt att ta emot svårigheter.

Vi bör ständigt leva i en rörelse- att vända oss tillbaka. Också i bemärkelsen att be Gud påminna oss om vad han gjort tidigare i våra liv.

Men han mannen vände ju tillbaka för att han blivit botad det är väl en yttre sak? Jo men det verkar som att Jesus återigen lägger fokus på ett annat ställe än just själva den yttre handlingen. Som så ofta när Jesus helar verkar han mer intresserad av att röra vid personen. Han säger till mannen som återvände;
Stig upp och gå! Din tro har frälst dig."

Det verkar som att här sker något som de som inte återvände missar. Inte att tacket i sej är frälsande, men samaritens tack är relaterat till tro. Att han vände tillbaka var ett tecken på den tro han hade – han trodde att Jesus var källan till hans helande. Och tron hänger ihop med frälsningen.Och kan det vara så att tacket och tron hänger ihop? Att våra tack är tecken på till vad vi sätter vår tro, vår lit, vår tillit.

Att när samariten slänger sej på marken och tackar Jesus - blir hans tro synlig och han tar emot frälsningen. Kan det vara så att vi ibland försäkrar in våra liv i så mycket trygghetsstrukturer att det stjäl vår tacksamhet till Gud. Att det hindrar oss att se Gud att se Guds gåvor? Man kan inte försäkra in hela sitt liv?

Bara Gud kan frälsa.

När vi väljer att se Gud i de små vardagliga sakerna så skapar det tro, vi har lättare att se Guds hand i våra liv. Vi får också lättare att tro för de saker som är så svåra att tro för.
Tacksamhet gör det lättare att se Guds trofasthet.

• Tacksamheten öppnar våra ögon för Guds handlande.

Söndagens predikan del 1 Tacksamhet

Predikan Östermalmskyrkan 2011-10-09

Allt är oss givet - om tacksamhet.

Inledning:

För ett år sedan hörde jag Jonas Helgesson på Yllan i Kristianstad i samband med att Furuboda firar 50år. Han håller föredrag och ger oss sju punkter kring livet och så kommer han till den sista;

7. Jag försöker se på livet som en fet bonus

" När jag föddes trodde läkarna att jag skulle dö, de trodde till och med att min mamma skulle dö. Men vi överlevde! Vi har upplevt något stort tillsammans, och kanske är det därför vi är så tighta. "mamma hon har varit hejaklacken i mitt liv", och om jag nu har levt 32år av fet bonus."

Han pratade om hur tacksamhet lärt honom mycket, och att om han fick välja en mänsklig egenskap som den vackraste så skulle han säga att, " tacksamhet är den vackraste mänskliga egenskapen"

Rubriken för den här söndagens predikan skall inte misstas som ett ”glättigt” vi har fått alltJ utan skall läsas som att det vi har fått det har vi fått som gåva. Den här predikan ska vi se på en text där ett tack verkar göra hela skillnaden.. och se vilken kraft de finns i tacksamhet.

Det är bara en bokstav som skiljer ordet Tacksamhet från acksamhet..(som en pingstpastor lite fyndigt sa till mej i veckan)

Jag har ett mått för hur jag mår som jag använder ibland. Jag vet inte hur ni behandlar kringfolk, Folk som rör sej i ens närhet under dagarna men som inte spelar någon aktiv roll. Statister kan man säga, som brevbäraren, reklambudet, telefonförsäljaren på stan osv. Där kan man ganska bra läsa av hur jag mår. Och jag skulle säga att det är ett ganska bra sätt att läsa av sej själv hur man mår. Orkar jag hälsa, orkar jag säga tack ordentligt i kassan på coop, orkar jag säga hej till busschaffören, orkar jag säga nej tack på ett bra sätt till telefon försäljaren osv. För det verkar ju som att tacksamhet hänger ihop just med de, hur vi faktiskt mår?! Eller?

I Lukasevangeliet kapitel 17 läser vi följande text;

De tio spetälska

11 På sin färd till Jerusalem tog Jesus vägen genom Samarien och Galileen. 12 När han var på väg in i en by, kom tio spetälska män emot honom. De stannade på avstånd 13 och ropade: "Jesus, Mästare, förbarma dig över oss!" 14 Då han fick se dem, sade han: "Gå och visa er för prästerna." Och medan de var på väg dit, blev de rena. 15 Och när en av dem såg att han hade blivit botad, vände han tillbaka och prisade Gud med hög röst 16 och föll ner för Jesu fötter och tackade honom. Och han var samarit. * 17 Jesus frågade honom: "Blev inte alla tio rena? Var är de nio? 18 Har verkligen ingen vänt tillbaka för att prisa Gud utom den här främlingen?" 19 Och han sade till honom: "Stig upp och gå! Din tro har frälst dig."

Vad sker nu här? Jesus är på genomresa genom Samarien ryktet om honom börjar sprida sej. Folk har hört om de under som sker och det finns en rörelse runt honom. Och så kommer de gående och där på vägen kommer det tio spetälska män emot honom, förr trodde man att denna sjukdom var enormt smittsam och de människor som hade den fick leva utanför samhället. Så kommer denna grupp emot honom och de ropar; mästare förbarma dej över oss!! Och då svarar han gå och visa er för prästerna. En del av prästernas roll i samhället var just den att de kunde friskförklara och på så sätt göra de möjligt för människor att vara del av samhället igen.

Det som sker är att männen gör som han sagt. De går till prästerna och på vägen dit blir de friska. Det måste ha vart en oerhört märklig upplevelse…Det måste ha varit något som de alla i gruppen såg ske. Dessutom måste de ha varit något som märktes runtikring, kommer det en grupp av spetälska så märks det. Så står det;

När en av dem såg att han blivit botad vände han tillbaka..

Och här finner vi tre små ord som är oerhört viktiga Vände han tillbaka ..

..Och prisade Gud med hög röst och föll ned för Jesu fötter och tackade honom. Det är en rörelse här som verkar som att alla de andra gick miste om. Nämligen - Vända tillbaka. Och jag vet inte hur ni tänker men de är något i detta som jag känner igen mej i. Hur ofta är det inte som vi missar den rörelsen. ” Gud jag ber för de och jag ber för de, jag önskar och och.. ” och det är bra! Jag tillhör dem som tänker att allt som man säger till Gud är bra även om man ibland kan undra om vi tänker att han är jultomten.

Och då det väl sker, -undret - är det lätt att missa rörelsen ”att vända tillbaka” 18 Har verkligen ingen vänt tillbaka för att prisa Gud utom den här främlingen?" frågar Jesus.

Avdöma av Jesu utrop verkar det dessutom som att de andra var personer som tillhörde den judiska befolkningen - som kände Gud. Och trots att de kände Gud vände de inte tillbaka.

· T Tacksamheten lär oss att se på livet från ett annat håll..

glimtar från mobilen..

Pingstpastor

..är ett ord som om någon skulle frågat mej för fem år sedan aldrig jag trodde att jag skulle kunna säga om mej själv...:) o kanske är jag mest pastor (o jag e avskild inom efk och mest kanske de inte spelar någon roll)..
..hur som helst tillhör vår församling flera samfund och förra veckan hade jag och min kollega Ulf förmånen att vara på fortbildning på Pingstakademin i norrköping. (pingst fortbildning för sina pastorer)

..vi var 400 där under en hel vecka.. och mitt första möte med sammanhanget var makalöst! Vilken undervisning, vilka olika håll, vilka möten. tacksamhet. God mat och hotell.. o o o
..en rörelse verkligen på språng, verkligen påväg..och förutom all bra undervisning av den ena talaren efter den andra(Egil svartdal, peter halldorf, pelle hörnmark, magnus persson, ullrik josefsson, karl- inge tangen,paul alexander, mflera.. var olika fikan och möten de viktigaste.. att klura och tänka med Ulf och brottas med frågor om framtiden för vår församling.. tacksamhet.
..antalet rutiga skjortor var många..antalet kvinnor ändå några..(dock inga talare.. men de kommer..)
..mumin va med..
..och Jesper som jag pluggade med var där!! hurra! det var de roligaste! Han är pastor i Klevshult i småland.
.och när vi stod där på kvällen och lovsjöng tillsammans.. var jag tvungen att vända mej till han och viska " detta kunde vi aldrig tro för fem år sedan när vi satt och traglade i biblioteket på missionsskolan.. att vi skulle vara här och faktiskt stå mitt i en tjänst!!" Och de är så otroligt hoppfullt. Gud han är så hoppfull och hans vägar är jo.. outgrundliga.. underbara.. och ibland skräckinjagande.. Men han är så god.

Så god.

Gud är trofast! Så ljöd sången
bland Guds folk i forna dar.
Samma sång från tid förgången
tonar ännu lika klar.
Han som förr sitt folk välsignat
är för oss densamme än.
Gud är trofast, Gud är trofast!
Sjung det om och om igen!

Gud är trofast! Skriv de orden
över varje nyfödd dag,
hur än allt sig ter på jorden,
om du själv är hjälplös, svag.
Gud är trofast! Ja, det räcker
ända in i himmelen.
Gud är trofast, Gud är trofast!
Sjung det om och om igen!

Som han var, förblir och är han,

lika trofast år från år.

Både dig och bördan bär han,

tills du evigt bärgad står.

Då skall sången åter tona

om hans nåd och trofasthet.

Gud är trofast, Gud är trofast!

Sjung de i all evighet!

Manglas i dess goda syfte!

.. jag är på Pingstakademin i Norrköping.. (pingst "fortbildningsprojek" för sina pastorer)
Vi manglas på det goda sättet som sker när man får ta del av enormt mycket bra på kort tid.
Det är nåd att vara här, nåd och vila.
Det är ett enormt genomarbetade dagar.. med mycket tanke och massa uppmuntran.
Uppmuntran och urskiljning.
Vem gör vad?
Vem är Gud?
Vad är uppdraget osv?

Jag bekantar mej med stor glädje!

Ett axplock

..från instagram..(en grej på Iphone..:)

glimtar helt enkelt..

Väntans tider!

..familjen Svahn och således vi runtikring går i väntans tider.. Spännande..

..härrom dagen tittade jag in på genomfart.... allt är redo!

..två lådor fulla med kläder som de Fått!! superbra, köp inget nytt allt finns redan.. o en säng som elsabet har sovit i..
..och en såndär "naturlig" posé med magen i vädret.. VÄlkommen lilla bebisen!!! Va kul vi ska ha!!